En bländare (anges med bokstaven F) är en anordning som reglerar mängden ljus  som släpps in i kamerahuset. Vanligtvis brukar det gå från runt 2.8 ända upp till ca 30, men det finns både lägre och högre tal. Objektivet bestämmer det högsta ljusinsläppet (minsta bländartalet). Ju lägre talet är desto mer ljus släpps in och tvärtom. Dessutom blir bakgrunden suddigare med lägre tal.

Skärpedjup

..hur mycket av bildens ”djup” som är skarpt. Styrs främst av bländare, avståndet till själva motivet och brännvidden på objektivet – alltså zoom inställningen. Det finns alltså fler sätt än att ändra bländaren för att få ”bokeh” i bakgrunden.

Bild 1: Långt skärpedjup. Jag backade lite och zoomade in objektet samt höjde bländartalet.

Bild 2: Kort skärpedjup. Gjorde alltså det mesta tvärtom. Gick närmare och zoomade ut så att avståndet skulle bli någorlunda lika. Sänkte bländartalet.

Slutartid

Också kallad exponeringstid.  Det är alltså ungefär som det låter. Tiden slutaren hålls öppen när en bild tas och låter ljuset komma in. Man måste kombinera slutartiden med bländaren då man vill undvika över – och underexponering. (Både slutartid och bländare reglerar ljus). Har man t.ex f/2.8 bör man ha lite kortare bländartid, beroende på hur ljust det är i din miljö förstås.

Man kan ställa in slutartiden från ca 1/8000 sekunder (en åttatusendels-sekund) till flera sekunder.

Sker förresten en snabb händelse under en lång slutartid blir händelsen förmodligen suddig. Vattenfall är t.ex finast (enligt mig) när man fotar med lång slutartid då vattnet som faller blir mer suddigt. Om man istället har kort slutartid ser man alla vattendroppar, vilket också kan vara fint såklart.

Av: Ida Myrin.

Något som vi alla känner till när vi har fotograferat är “röda ögon”. De är inte direkt smickrande, dock är det väldigt enkelt att med hjälp av vissa redigeringsprogram åtgärda de röda ögonen.

Varför blir ögonen röda?

De röda ögonen uppstår pga. ljuset från blixten når ända in till botten av ögat. Där inne sitter ögats ljuskänsliga celler, tapparna och stavarna. Det är alltså dessa som du får med på din bild.

Då de omges av blodkärl så blir ögonen röda.

Skulle du däremot ta en bild med blixt mitt under dagen i relativt stark ljus, så hade det inte blivit samma resultat, du hade alltså inte fått några röda ögon. Detta beror på att pupillerna är små i dagsljus. De vidgas kraftigt i svagare ljus.

Hur förhindrar man röda ögon?

För att undvika röda ögon så skall du helst inte ha en blixt som är i samma höjd som objektivet, på det sättet minskas risken för röda ögon väsentligt.

Allt fler kameror utrustas idag med en funktion som tar bort röda ögon.

Den fungerar på ett sådan sätt att den trycker av en förblixt, eller fler som belyser ögonen – vilket gör att ögats pupill drar ihop sig, så att risken för röda ögon minskas, dock elimineras de ej.

Du kan även använda dig av en extern blixt, då denna inte håller samma linje som objektivet gör.

Du kan även prova att gå närmare, eller längre ifrån ditt objekt när du fotograferar.

Hur kan man ta bort röda ögon?

Det finns många redigeringsprogram som man kan ta bort röda ögon med, dock har vi en videoguide på hur man tar bort röda Ögon.

Se till att titta på “Röda Ögon”-guiden!

Film: Ta bort Röda ögon i Photoshop

Av: Niclas Ljungberg.

Flera artiklar av Niclas.

Freelensing är en fototeknik för den fotograf som vill utmana sig själv en aning. Den är lite riskabel och det är en hel del saker att hålla reda på, men resultaten är, i alla falla enligt mig värda all möda.

Själva tekniken ger bilderna en drömsk känsla, lite gammaldags i och med att fokus blir väldigt begränsat till ett visst område.

Men hur gör man då? Jo man skruvar lös objektivet från kamerahuset och håller det istället bara mot. För att få fokus där man vill, vinklar man objektivet lätt (kan räcka med några millimeter) uppåt, nedåt, åt höger eller vänster tills man har hittat rätt. Har du möjlighet till att använda live-view på din kamera underlättar det. Själv har jag inte det och jag tycker att det har fungerat ypperligt.

Som ni kan se på exempelbilderna kommer du även lite närmare ditt motiv när du använder freelensing.

Att tänka på är att se till att övriga inställningar på kameran, så som bländare, slutare och vitbalans är har lämpliga värden underlättar sedan eventuellt efterarbete.

Tekniken fungerar som bäst med objektiv med möjligheter till låga bländartal som t ex de fasta 50 mm f/1,8, men fungerar absolut med andra objektiv också.

En risk är att man, om man är lite ostadig på handen kan tappa objektivet. En annan risk är att få damm på sensorn (något som naturligtvis enkelt åtgärdas med ett rengöringsset).

Sedan är det inte säkert att resultaten blir underbara direkt. Men då är det som med allt annat, det gäller att öva och inte ge upp. När du minst anar det kan du få en kanonbild!

Lycka till!

Av: Olivia Markström.

Allt eftersom man börjar fotografera mer och mer, så kommer man snart att inse att kitobjektivet inte uppfyller det man önskar. Något som man kommer att känna är att den är inte lika ljuskänslig som man behöver ha den, bilderna är inte så skarpa som man önskar, zoom-området täcker inte det man vill ha.

Det är då man börjar titta lite på andra alternativ av objektiv. Detta kan vara svårt, då det finns väldigt många objektiv att välja mellan, och alla har olika bländarvärden, mm och inte minst – pris. Bara Canon har idag e.x 60 olika objektiv. Dessutom finns det objektiv från Sigma som också är till Canon-kameror.

Vilket objektiv och tillbehör du väljer att köpa styrs lite av vad du behöver och hur mycket du är villig att betala. Ett kvalitetsobjektiv kan kosta lika mycket, eller mer än själva kamerahuset. Ett zoomobjektiv med en stor maximal bländaröppning som används av e.x nyhetsfotografer, kan kosta runt 20-25.000kr.

Det finns även objektiv som kallas för “L-objektiv”, då de tillhör en serie. Dessa är de dyraste objektiven, och kan kosta över 100.000kr.

För en amatörfotograf så räcker det med ett billigare zoomobjektiv i EF- och EF-S-serierna. Dessa kostar mellan 1.000kr och 10.000kr.

Något som man kan lägga en liten tanke vid ifall man är väldigt noga med skärpa, det är att fasta objektiv är väldigt billiga, och levererar hög kvalité på bilderna. Ett av de mest eftertraktade är 50mm f1.8. Dessa finns till både Canon och Nikon och de ligger på mellan 1.000kr – 2.000kr. De är ljuskänsliga, och väldigt bra för porträttfotografering. Nackdelarna är att de är fasta, så man kan inte zooma, de låter en del vid fokuseringen samt att deras närgräns gör att man måste vara en bit ifrån sitt objekt när man fotograferar. Däremot är kvalitén likvärdig ett objektiv i 10.000kr-klassen.

Tillbehör

I början kan det vara svårt att veta vad man behöver, och inte behöver. När man väl börjar fotografera med sin kamera och det är lite mörkare, så inser man snart att blixten gör alla väldigt vita i ansiktet, och skapar massor med skuggor i bakgrunden. Detta gör att man får ganska osmickrande bilder. Då är en extern blixt en väldigt bra investering.

Dessa finns i olika utföranden, till olika modeller och olika prisklasser. En billigare variant, som är duglig är de externa blixtarna från “SunPak”. De ligger på c.a 1.500kr och har tillräckligt med kraft för vanliga bilder. De har dock en ganska lång laddningstid, vilket innebär att man inte kan ta bilder så snabbt efter varandra innan den behöver ladda upp en liten stund igen.

Dessa är vinklingsbara, och går alltså att rikta rakt upp i taket så att ljuset sprids mer. Vill man få lite mjukare ljus, så kan man även införskaffa en s.k “bouncer”. Detta är en vit plastkåpa som man fäster på blixten. Denna gör att när ljuset träffar den, så sprids det mycket mer – vilket skapar ett mjukar ljus.

Batterigrepp kan också vara en bra investering. Ett batterigrepp fäster man under kameran, och får på det sättet ett extra grepp, som underlättar när man tar bilder vertikalt, vid e.x porträttfotografering. De gör även att man kan sätta i ytterligare ett batteri i kameran – vilket gör att man får längre arbetstid med kameran innan den behöver laddas upp igen.

Listan kan göras nästan oändlig med tanke på alla de tillbehör som finns till kamerorna idag, och de blir fler. Dock finns det vissa saker som man alltid bör införskaffa, som kanske t.o.m bör vara det första man köper till sin kamera. En rekommendation är:

●    Extra batteri

●    Extra minneskort

●    Minneskortsläsare

●    UV-filter (skyddar objektivet)

●    Motljusskydd

Priset på batteriet varierar mellan olika kameramodeller, dock ligger de på runt 300-450kr. Detta är ett ganska viktigt tillbehör. Tänk att du är ute och fotograferar någon, och sedan tar batteriet slut. Då skadar det inte med ett extrabatteri.

Minneskort beror lite på storlek, men en rekommendation är 8GB utrymme, dessa ligger på allt mellan 200-1.500. Det beror på storlek och hastighet som kortet kan läsa/skriva.Även detta är viktigt om man håller på med en fotografering. Man vill aldrig bli stående där utan tillräckligt med utrymme för fler bilder på minneskortet.

En minneskortsläsare kostar oftast inte mer än 100-300kr, och då är det oftast 7-in-1 eller 15-in-1. Vilket innebär att man kan använda alla möjliga typer av minneskort.

UV-filter kostar cirka 150kr, och är förmodligen ett av de mest använda fototillbehören. UV-filter sätter man på objektivet, vilket gör att det sitter en glasskiva framför objektivet. På det sättet slipper man fettfläckar, repor osv på objektivet. Detta är oftast den billigaste försäkringen till ditt objektiv. Om filtret repas, så kastar man det och sätter på ett nytt.

Motljusskydd kostar även detta mellan 100-300kr. Det förhindar ljusstrålar från att komma in från sidan, vilket oftast skapar en oönskad effekt på dina bilder. Dessutom gör det att ditt objektiv får ytterligare ett skydd, som är lite mer emot smällar. Om du tappar objektivet eller kameran så finns viss chans att motljusskyddet tar smällen istället.

Jag hoppas att du har fått lite koll på vad du kan behöva, alternativt – inte behöver. Visst finns det mycket mer att skriva om ämnet, men grunderna är sagda – och nu gäller det för dig att gå ut, känna efter, och inhandla efter önskemål.

Vi kommer att fördjupa oss med objektiv och tillbehör lite längre fram, det är dock viktigt att du får lite känsla och koll på vad för saker som är vanliga och även är viktiga för fotografer.

Lycka till!

Av: Fotograf Niclas Ljungberg.

Flera artiklar av Niclas.

Varför blir bilden gul då? Du ser inte hela rummet som gult när du tittar, men din kamera gör? Det beror på att vår hjärna har en form av automatisk kompensation för alla de olika ljustemperaturerna.

Vitbalansering är något som både kameran gör, och även människans öga.

Med hjälp av vitbalansen så får man fram den rätta färgtonen, oavsett om det är ute i dagsljus eller om du är inne i ett rum med lysrörsbelysning.

När du fotograferar så kan det vara väldigt bra att ställa in rätt vitbalans, så alla dina bilder har samma färgton.

Om du inte ställer in din vitbalans, så finns det en risk att två nästan identiska bilder, får helt olika färgtoner. Detta är för att kameran hela tiden läser av det den ser, och försöker därför att få rätt färgtemperatur

Färgtemperaturer räknas i Kelvin, och betecknas med enheten [K]. Det är ett mått på temperatur. Alla typer av ljus har olika färgtemperaturer. Nedan ser du en lista på de olika färgtemperaturerna vid olika ljusförhållanden.

För att du skall få lite bättre känsla på hur stor skillnaden är mellan de olika färgtemperaturerna, så har jag plockat fram tre bilder som alla har olika färgtemperaturer.

Foto: Niclas Ljungberg || Modell: Catrin Johnsson

Den första bilden från vänster har en färgtemperatur på 3000 K. Den har en väldigt blå ton, och blir därför väldigt kall.

Bilden i mitten har en färgtemperatur på 5000 K, och bilden får genast mycket mer värme, och liknar mycket mer det man ser med ögat. Detta är också den färgtemperatur som jag anser ger mig det resultat som jag önskar i min bild.

Bilden till höger har en färgtemperatur på 8000 K. Bilden får mycket mer värme än de två andra bilderna. Den tillför lite för mycket gul-rött till bilden. För mig, så hade även denna färgtemperatur fungerat.

Nu när du förstår dig på Kelvin, vad färgtemperatur och vitbalans är, så kikar vi lite på hur man ställer in det!

Med en digital systemkamera så har man olika förprogrammerade inställningar för vitbalansering. Det kan e.x vara “glödlampa“, “molnigt”, “lysrör”, “normalt dagsljus” med mer. Dessa sätter en färgtemperatur enligt den tabell som ni såg ovanför.

Du kan även välj “Automatisk Vitbalansering”, du känner oftast igen det igenom förkortningen “AWB” som då står för “Auto White Balance”. Det finns dock ett litet problem med automatisk vitbalans – kameran är inte alltid lika bra som ögat när det kommer till att känna igen färgtemperaturer. Så ibland kan man få helt fel färgtemperatur på sina bilder.

Du kan även välja att sätta din egna vitbalans. Om du väljer att ställa in din egna vitbalans, så bör du använda dig av ett “gråkort” eller ett objektivslock med gråkort på. Dessa underlättar när du skall ställa in vitbalansen.

“Hjälp, jag glömde ställa in vitbalansen, och alla bilder har olika färgtemperaturer – vad gör jag?”

Om du har fotograferat i RAW-format, så är det väldigt simpelt att åtgärda med vissa program. Ett av de bättre programmen är Adobe Lightroom.

Du börjar med att öppna upp dina RAW-filer i Lightroom, sedan klickar du på texten “Develop” som du finner längst upp i högra hörnet. Där kan du sedan se “Temp”. Justera den tills du fått den önskade färgtemperaturen, applicera sedan samma värde på samtliga dina bilder.

Om du fotograferar i RAW så kan du alltså justera din vitbalans i efterhand, kan det bli bättre?

Något som man också kan tänka på är att det ibland kan skapa en del häftiga effekter ifall man använder en s.k “felaktig” färgtemperatur i bilderna. I vissa bilder kan det skapa en helt annorlunda känsla.

Bilden till vänster är orginalbilden, och den är fotograferad med 4000 K. Det är en varm bild, med mycket röda och gula toner i. Det är också mycket “kraft” i bilden, då det är starka färger.

Bilden till höger har jag sänkt färgtemperaturen på, ända ner till 2000 K. Bilden har på det sättet fått en helt annan känsla. Tonerna har blivit mycket svagare, och på det sättet även skapat en känsla med mycket mer lugn.

Summering: Fotografera gärna i RAW så att du i efterhand kan gå in och korrigera din vitbalansering om det har blivit något fel, eller så att du kan leka med inställningarna och kanske få fram en effekt som tilltalar dig lite extra mycket.

Av: Fotograf Niclas Ljungberg.

Såhär ser min adapterring ut och den är från tvspelsweb.se. Jag hade ju sådan tur att jag kunde prova om ringen passade hos tvspelsweb.se för det finns ju inte till alla modeller och märken och även om det står att den ska passa till dessa märken kan det ändå vara problem tyvärr. Men jag hade turen och den jag har heter ”Adapterring Olympus OM – Canon”.

Problemet jag fick var att jag skruvade på ringen på kameran först och försökte sedan kränga på objektivet. Men ringen ville inte ens fästa i kameran då. Så ett tips om det krånglar så kan problemet vara att du ska börja med att fästa ringen på objektivet inte på kameran.

Såhär ska ringen skruvas på, med den ”platta” sidan inåt.

Och såhär ser det ut när ringen är fastskruvad på objektivet. Sedan är det bara att sätta dit det på kameran. För mig fungerar detta hur bra som helst och jag är superglad att jag lyckades få tag på en sådan här adapterring då mina analoga objektiv annars är helt värdelösa.

Men om du ska göra detta på digitala objektiv fungerar inte autofokusen, utan du får då köra på manuell fokus. För mig stör det inte ett dugg, delvis för att jag bara testat med analoga som inte har någon autofokus men också för att det är himla bra träning att fokusera manuellt.

Av: Malin Wallberg.

Flera artiklar av Malin.

Den är idealisk om du tar mycket självporträtt eller om du vill ha lång slutartid
( läs mer om slutartid här ) men saknar stativ.

För att få fjärren att fungera måste du först gå in på din kameras matningsmetod
och ställa in Självutlösare / Fjärrkontroll. När det är inställt är det bara att rikta
fjärren mot IR-sensorn som sitter fram på kameran.

Kontrollen är väldigt liten och tunn vilket gör att den lätt och smidigt får plats i både väskan och handen.

RM-E3 är namnet på min fjärrutlösare, den är universal och fungerar till dessa kameror :

Canon EOS (avtryckare och fokusering):
300D, 350D, 400D, 450D.
Elan 7, 10, 30, 33, 50, 55.
100, 300v, 300x,
Rebell, K2, KT, T1, T2, XT.
Kiss III, III L.

Avtryckare och zoom.
Powershot Pro 1, G1, G2, G3, G4, G5, G6, IS, S60,S70, Pro 90 IS.

Minolta (avtryckare och fokusering):
DIMAGE A200, F100, F200, F300, F400, S304, S404, S414.

Nikon (enbart avtryckare):
D40, D50, D70, D70s, D80, D90.
Coolpix 8400, 8800.

Pentax (avtryckare och zoom):
330, 430, 450, 550, 555, 750z.
S, S4, S4i, S5i, S5n, S40, S50,  SV.
ist DL, ist DS, K1000D, K1100D, MZ6, MZ-L. ZX-L.

Fjärren ( RM-E3 ) har en räckvidd på  3 – 25 beroende på vilken kameramodell du har.

Av: Jenny Vennberg.

Ett med kontakter för att koppla in kamerans elektronik (Alltså behålla autofokusen, bländaren & vibrationsreducering) & sedan en utan kontakter. Det utan kontakter är såklart billigare, men nackdelen är att fokusen måste ställas in manuellt.

Makroringarna gör att linserna kommer längre ifrån sensorn & ökar då förstoringsgraden.

Har använt mig av ett ”Manual Extension Tube Set” tillsammans med ett 18-55 mm objektiv.
Det här är ringarna jag har:

Så här ser de ut ihop satta:

De är tagna för att visa hur nära du kommer med X antal ringar, har även testat att sätta på ett
close-up filter +10.

Så här ser det ut ihop satt med objektivet:

Makroring nr.1 & nr.2

Testade även att sätta på ett Close-Up filter med styrka +10.

Av: Julia Svalander.

Om du känner dej osäker på att fotografera manuellt kan du använda slutarprioritet, dvs Tv, S eller motsvarande beroende på kameramärke. Men de bästa sättet att lära sig är att öva, öva och åter öva precis som med det mesta.

För att lyckas med bilderna så behöver du följa ditt motiv samtidigt som du tar bilderna. Stå stilla med fötterna och följ motivet genom att vrida överkroppen, inte bara nacke och armar utan hela överkroppen. Använd serietagning för att få fler bilderatt välja på och var inte rädd för att ta många bilder. Bland mina serier så kanske den tredje eller fjärde bildern när något att ha.

Av: Fotograf Caroline Dahlén.