Phelt.se

Sajten inom foto

Tag: exponeringstid

Förhållandet mellan exponeringstid, bländare och ISO

Jag kommer i denna artikel kortfattat förklara de viktigaste inställningar i en digitalkamera och hur de påverkar varandra.

Jag har märkt att många väljer en systemkamera idag tack vare de låga priserna på senare tid. Många väljer också ofta att endast fota i ”auto” läget därför att de ”oändligt många” inställningarna verkar vara för krångliga för att lära sig. Det behöver inte nödvändigtvis vara så. Visst, en systemkamera har många inställningar men med en bra grundinställd kamera (återkommer till det), så räcker det att lära sig de tre viktigaste:

Exponeringstid – Tiden som bildsensorn tar emot ljus
Bländare – Storleken på hålet som släpper in ljuset (viktigare än vad man kan tro)
ISO-tal – Elektroniska känsligheten på bildsensorn (Motsvarande ljuskänslighet på analog film)

Resten av inställningarna behöver man sällan ändra på vid normal fotografering och man kan få ut så mycket mer av en kamera om man lär sig hur dessa tre påverkar varandra, speciellt vid användande av en systemkamera som har en hög potential för bildkvalité.

Exponeringstid (Exposure time \ shutter speed)

  • Mäts i sekunder. Intervall på Nikon D90 är 30 sek till 1/4000 sek
  • Normal tid vid frihandsfotografering på fast motiv är 1/60 sek
  • Längre exponeringstid ger

o   Ljusare bild

o   Mer rörelseoskärpa (för att skapa dynamik/rörelse)

o   Mer brus vid extremt långa tider

  • Kortare exponeringstid ger

o   Mörkare bild

o   Mindre rörelseoskärpa (för att frysa rörliga motiv)

Exposure

Bländare (Aperture)

  • Mäts i f-tal. f1.4, f2, f2.8, f4, f5.6, f8, f11, f16, f22, f32, f45, f64
  • Varje bländarsteg ger en minskning av ljus med hälften från föregående steg,
    f8 motsvarar 8ggr så lång exponeringstid som f2.8
  • Digitalkameror har oftast fler mellansteg t.ex. 3.5 eller 7.1
  • Maximal skärpa/kontrast brukar vara någonstans vid halva bländarstorleken (f8)
  • Större f-tal ger

o    Mindre bländaröppning i objektivet dvs. mindre ljusinsläpp

o   Mer djupskärpa (för att få skarpa objekt på olika avstånd)

  • Mindre f-tal ger

o   Större bländaröppning, mer ljus

o   Mindre djupskärpa (för att isolera ett objekt från omgivningen)

Bländare - Aperture

ISO-tal

  • Intervall på Nikon D90 är ISO 200 till ISO 3200
  • ISO 200 motsvarar dubbelt så lång exponeringstid som ISO 400
  • Större ISO-tal ger

o   Större ljuskänslighet

o   Mer brus/kornighet

o   Sämre skärpa mellan pixlarna

  • Mindre ISO-tal ger

o   Mindre ljuskänslighet

o   Mindre brus/kornighet

o   Bättre skärpa mellan pixlarna

ISO-talets betydelse

Samspelet mellan inställningarna

Så vilken är då den ultimata inställningen? Svaret du kommer att få från mig och andra fotografer är att det inte finns någon inställning som är bäst utan att varje bild har sin egna ”bästa” inställning.
Det gäller att förstå hur den ena inställningen påverkar den andra och att man vill ha så många positiva aspekter som möjligt för just det motivet. Här är några specialfall och vad jag brukar sträva efter:

  • Hög detaljrikedom och djupskärpa (Typsikt för landskapsfotografering)

o   Kameramode: Bländarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: A, Canon: Av

o   Minsta ISO-tal (kräver längre exponeringstid)

o   Medelstort bländartal (Kräver längre exponeringstid)

o   Så kort exponeringstid som möjligt (Ställs automatisk vid bländarprioritet)

  • Hög detaljrikedom på ett isolerat objekt (Typiskt för växter, småkryp, porträtt)

o   Kameramode: Bländarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: A, Canon: Av

o   Minsta ISO-tal (kräver längre exponeringstid)

o   Lågt bländartal (tillåter kortare exponeringstid)

o   Så kort exponeringstid som möjligt (Ställs automatisk vid bländarprioritet)

  • Hög skärpa på ett rörligt objekt (Typiskt för sportaktiviteter)

o   Kameramode: Slutarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: S, Canon: Tv

o   Medel ISO-tal (tillåter snabbare exponeringstid)

o   Snabb exponeringstid (kräver lågt bländartal)

o   Högt bländartal (Ställs automatisk vid slutarprioritet)

  • Extrem djupskärpa (Typiskt om man vill få med bakgrunden vid helkroppsfoto)

o   Kameramode: Bländarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: A, Canon: Av

o   Minsta ISO-tal (kräver längre exponeringstid)

o   Högt bländartal (kräver längre exponeringstid)

o   Så kort exponeringstid som möjligt (Ställs automatisk vid bländarprioritet)

  • Inomhusfotografering frihand (Kvällsfotografering)

o   Kameramode: Slutarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: S, Canon: Tv

o   Medel/Högt ISO-tal (tillåter kortare exponeringstid)

o   1/60sek exponeringstid eller kortare

o   Bländarvärde efter behov (Ställs automatisk vid slutarprioritet)

  • Hög dynamik (Typiskt vid vattenfotografering)

o   Kameramode: Manuell – Se kamerans manual. Nikon: M, Canon: M

o   Minsta ISO-tal (ger lång exponeringstid)

o   Högt bländarvärde (ger lång exponeringstid)

o   Lång exponeringstid (ger hög dynamik)

Grundinställd kamera

Det finns ytterligare två ganska viktiga inställningar men som sällan behöver ändras på. Det ena är att ”autoISO” som träder i kraft i auto-läget. Den brukar jag alltid ha på ”låg” så att kameran ser till att alltid ha lågt ISO. Bättre att använda stativ när det är mörkt. Det andra är vitbalansen som ser till att färgerna blir rätt. Jag har i 99% av alla foton använt automatisk vitbalans. Fotar man i ”RAW” format så kan man ändra det efteråt i datorn och det blir precis lika bra som om man hade ändrat på kameran.

För fler bra grundinställningar, läs manualen, det är värt det!

Viktiga Tips

  • Maximera skärpa: Sträva efter kort exponeringstid. Använd exponeringsfördröjning.
  • Minimera brus och maximera detaljrikedom: Sträva efter lågt ISO-tal
  • Rätt skärpedjup: Anpassa bländare
  • Porträtt i motljus: Använd blixt för att ljusa upp motivet
  • Längre exponeringstid än 1/60 sek (1/200 sek med 200mm objektiv): Använd stativ
  • Längre exponeringstid utan att det blir för ljust: Använd gråfilter (ND-filter)

Av: David Johansson.

Share

Slutartid/Exponeringstid

Slutartid/Exponeringstid

Det finns många begrepp som är bra att känna till och behärska inom fotografering och jag tänkte berätta vad ordet ”Slutartid” betyder och vilken funktion den har i din kamera.

Slutartid är enkelt förklarat den tid som det släpps in ljus i din kamera, alltså hur länge slutaren hålls öppen.
(På enklare digitalkameror finns ingen slutare utan där regleras exponeringstiden elektroniskt.)

Det som kallas för normal slutartid i dagsläget är 1/60 dels sekund och det är ingen slump att det är just den tiden. 1/60 dels sekund är nämligen den tid som ”normalanvändaren” kan hålla kameran stilla och alltså få en skarp bild (slippa skakningsoskärpa).

Vill man ha en längre slutartid så får man antingen använda ett stativ till kameran eller använda något annat som stöd. Man kan också till en viss gräns träna upp sin förmåga att hålla kameran stilla, tänk liknelsen skidskytte som du säkert sett på tv någon gång och hur de gör för att hålla geväret stadigt.

De flesta systemkameror idag ligger på en slutartid mellan 1/4000-dels sekund och upp till ca 30 sekunder (Nikon D40 och D3000 tex).

Hur ska man då tänka när man använder olika slutartider?
Ja, kör du på kamerans autoläge så tänker kameran åt dig, ju mer ljus, ju kortare slutartid och tvärtom. Ställer du in slutartiden själv så är det ungefär samma princip.

Om du har ett S-läge (Slutarprioritet) i din kamera så är det bra när du vill testa olika slutartider då bländaren i det här läget justeras automatiskt.

Manualbild Nikon D40

Ibland vill man uppnå en viss effekt i en bild tex rörelseoskärpa som används när man vill visa på en rörelse i bilden, tex en sportbil som rör sig snabbt. För att få till den effekten krävs det att du ”panorerar”, alltså att du följer motivet (i det här fallet bilen) med kameran för att få den skarp och bakgrunden oskarp.

Vilka slutartider som passar till olika hastigheter är något som man får testa och lära sig men vill man fotografera snabb motorsport och uppnå den här effekten så handlar det om slutartider runt 1/125 dels sekund. Räkna också med att du får göra många försök innan du får till det.

Är en skarp bild alltid bättre än en oskarp?
Detta resonemang om rörelseoskärpa får mig att fundera på om en bild alltid måste vara skarp och om en skarp bild alltid är ”bättre” än en oskarp.

Jag vet inte om det finns ett enkelt svar på detta men inom det här området (och många andra) så är det okej att bryta mot reglerna om man gör det medvetet tycker jag, alltså för att uppnå en viss effekt eller känsla… och rörelseoskärpa är oftare positivt än skakningsoskärpa som sällan tillför något till en bild.

Rörelseoskärpan förmedlar rörelse och fart och jag vill avsluta med en bild som jag kallar ”svosch” och den föreställer min tvååriga systerdotter som sällan är stilla en längre stund vilket jag tycker att den här bilden illustrerar på ett bra sätt.

Bild med Rörelseoskärpa

Av: Susanne Flodmark.

Share