Phelt.se

Sajten inom foto

Vitbalans

Har du tagit en bild inomhus, och sedan märkt att de är väldigt gula? Det är väldigt vanligt, och många tror att det skall vara på det sättet. Tyvärr, det är inte riktigt så det skall vara.

Varför blir bilden gul då? Du ser inte hela rummet som gult när du tittar, men din kamera gör? Det beror på att vår hjärna har en form av automatisk kompensation för alla de olika ljustemperaturerna.

Vitbalansering är något som både kameran gör, och även människans öga.

Med hjälp av vitbalansen så får man fram den rätta färgtonen, oavsett om det är ute i dagsljus eller om du är inne i ett rum med lysrörsbelysning.

När du fotograferar så kan det vara väldigt bra att ställa in rätt vitbalans, så alla dina bilder har samma färgton.

Om du inte ställer in din vitbalans, så finns det en risk att två nästan identiska bilder, får helt olika färgtoner. Detta är för att kameran hela tiden läser av det den ser, och försöker därför att få rätt färgtemperatur

Färgtemperaturer räknas i Kelvin, och betecknas med enheten [K]. Det är ett mått på temperatur. Alla typer av ljus har olika färgtemperaturer. Nedan ser du en lista på de olika färgtemperaturerna vid olika ljusförhållanden.

Tungsten (konstljus) 3200 K
Halogenlampa 3400 K
Kvälls och gryningsljus 4000 K
Lysrör 4000 K
Månljus 4200 K
Dagsljus 5200 K
Solljus 5500 K
Xenonlampa 6000 K
Fotoblixt 6000 K
Molnigt 6000 K
Skugga 7000 K
Disigt 9000 K
Klarblå himmel 11000 K

För att du skall få lite bättre känsla på hur stor skillnaden är mellan de olika färgtemperaturerna, så har jag plockat fram tre bilder som alla har olika färgtemperaturer.

Färgtemperatur_bilder_Carin

Foto: Niclas Ljungberg || Modell: Catrin Johnsson

Den första bilden från vänster har en färgtemperatur på 3000 K. Den har en väldigt blå ton, och även blir därför väldigt kall.

Bilden i mitten har en färgtemperatur på 5000 K, och bilden får genast mycket mer värme, och liknar mycket mer det man ser med ögat. Detta är också den färgtemperatur som jag anser ger mig det resultat som jag önskar i min bild.

Bilden till höger har en färgtemperatur på 8000 K. Bilden får mycket mer värme än de två andra bilderna. Den tillför lite för mycket gul-rött till bilden. För mig, så hade även denna färgtemperatur fungerat.

Nu när du förstår dig på Kelvin, vad färgtemperatur och vitbalans är, så kikar vi lite på hur man ställer in det!

Med en digital systemkamera så har man olika förprogrammerade inställningar för vitbalansering. Det kan e.x vara “glödlampa“, “molnigt”, “lysrör”, “normalt dagsljus” med mer. Dessa sätter en färgtemperatur enligt den tabell som ni såg ovanför.

Du kan även välj “Automatisk Vitbalansering”, du känner oftast igen det igenom förkortningen “AWB” som då står för “Auto White Balance”. Det finns dock ett litet problem med automatisk vitbalans – kameran är inte alltid lika bra som ögat när det kommer till att känna igen färgtemperaturer. Så ibland kan man få helt fel färgtemperatur på sina bilder.

Du kan även välja att sätta din egna vitbalans. Om du väljer att ställa in din egna vitbalans, så bör du använda dig av ett “gråkort” eller ett objektivslock med gråkort på. Dessa underlättar när du skall ställa in vitbalansen.

“Hjälp, jag glömde ställa in vitbalansen, och alla bilder har olika färgtemperaturer – vad gör jag?”

Om du har fotograferat i RAW-format, så är det väldigt simpelt att åtgärda med vissa program. Ett av de bättre programmen är Adobe Lightroom.

Du börjar med att öppna upp dina RAW-filer i Lightroom, sedan klickar du på texten “Develop” som du finner längst upp i högra hörnet. Där kan du sedan se “Temp”. Justera den tills du fått den önskade färgtemperaturen, applicera sedan samma värde på samtliga dina bilder.

Om du fotograferar i RAW så kan du alltså justera din vitbalans i efterhand, kan det bli bättre?

Något som man också kan tänka på är att det ibland kan skapa en del häftiga effekter ifall man använder en s.k “felaktig” färgtemperatur i bilderna. I vissa bilder kan det skapa en helt annorlunda känsla.

Färgtemperatur_flammor

Bilden till vänster är orginalbilden, och den är fotograferad med 4000 K. Det är en varm bild, med mycket röda och gula toner i. Det är också mycket “kraft” i bilden, då det är starka färger.

Bilden till höger har jag sänkt färgtemperaturen på, ända ner till 2000 K. Bilden har på det sättet fått en helt annan känsla. Tonerna har blivit mycket svagare, och på det sättet även skapat en känsla med mycket mer lugn.

Summering: Fotografera gärna i RAW så att du i efterhand kan gå in och korrigera din vitbalansering om det har blivit något fel, eller så att du kan leka med inställningarna och kanske få fram en effekt som tilltalar dig lite extra mycket.

Av: Fotograf Niclas Ljungberg.

Tredjedelsregeln (The rule of thirds)

Tredjedelsregeln är en gammal och beprövad metod för professionell komposition. Notera benämningen ”metod”, med andra ord; det är ingen regel för att få perfekt bilder utan mer som ett hjälpmedel. Metoden går ut på att placera huvudmotivet, eller den mest dominanta delen i bilden på ett visst sätt för att göra bilden mer intressant och harmonisk.
Tredjedelsregeln kan användas på två sätt:
1 . Placera motivet så att två tredjedelar av ytan blir dominant och 1 tredjedel icke dominant.

Tredjedelsregeln

Tredjedelsregeln

2 . Placera intressanta element i skärningspunkterna mellan linjerna.

Tredjedelsregeln

De flesta nybörjare känner inte till tredjedelsregeln och väljer också ofta att sätta huvudmotivet i mitten av bilden eftersom det känns naturligt. Nybörjare som känner till tredjedelsregeln missförstår den dock lätt och tror att man alltid måste följa den utan några som helst avvikelser. Om motivet ser bättre ut centrerat eller positionerat på något annat sätt så är det självklart det bästa valet eftersom just DU anser att det är bäst.

Det finns ingen perfekt komposition som fungerar på alla fotografier. Däremot så finns det vissa hjälpmedel som just tredjedelsregeln eller andra regler som diagonaler, trianglar, kors/kryss m.fl. Tittar man på professionella bilder så ser man ofta spår av dessa regler vare sig fotografen är medveten om dem eller inte. Själv är jag totalt självlärd och har aldrig brytt mig om dessa regler men ju mer jag fotar desto tydligare ser jag att de mest harmoniska bilderna faktiskt följer dem mer eller mindre helt oavsiktligt. Sen finns det självklart motiv som helt klart blir bäst ju fler regler man bryter mot! Det kallas för abstrakt.

Flera artiklar av David.

Av: David Johansson

Vad används adapterringar till?

Det är en ring du skruvar på ditt objektiv så att det passar till en annan kamera. I mitt fall hade jag fått tag på en del analoga tamron-objektiv som var till en Olympus-kamera och jag har en Canon.

Adapterring
Adapterring

Såhär ser min adapterring ut och den är från tvspelsweb.se. Jag hade ju sådan tur att jag kunde prova om ringen passade hos tvspelsweb.se för det finns ju inte till alla modeller och märken och även om det står att den ska passa till dessa märken kan det ändå vara problem tyvärr. Men jag hade turen och den jag har heter ”Adapterring Olympus OM – Canon”.

Problemet jag fick var att jag skruvade på ringen på kameran först och försökte sedan kränga på objektivet. Men ringen ville inte ens fästa i kameran då. Så ett tips om det krånglar så kan problemet vara att du ska börja med att fästa ringen på objektivet inte på kameran.

Adaptering på objektiv

Såhär ska ringen skruvas på, med den ”platta” sidan inåt.

adapterring fasktskruvad på objektiv

Och såhär ser det ut när ringen är fastskruvad på objektivet. Sedan är det bara att sätta dit det på kameran. För mig fungerar detta hur bra som helst och jag är superglad att jag lyckades få tag på en sådan här adapterring då mina analoga objektiv annars är helt värdelösa.

Men om du ska göra detta på digitala objektiv fungerar inte autofokusen, utan du får då köra på manuell fokus. För mig stör det inte ett dugg, delvis för att jag bara testat med analoga som inte har någon autofokus men också för att det är himla bra träning att fokusera manuellt.

Av: Malin Wallberg.

Flera artiklar av Malin.

IR-Fjärr till kameran

Med en IR-fjärr kan du fjärrstyra avtryckaren på kameran.
Du behöver alltså inte hålla i kameran för att ta ett foto,
istället kan du stå några meter bort och knäppa ett kort med hjälp av fjärren.

Den är idealisk om du tar mycket självporträtt eller om du vill ha lång slutartid
( läs mer om slutartid här ) men saknar stativ.

För att få fjärren att fungera måste du först gå in på din kameras matningsmetod
och ställa in Självutlösare / Fjärrkontroll. När det är inställt är det bara att rikta
fjärren mot IR-sensorn som sitter fram på kameran.

IR-Fjärr

Kontrollen är väldigt liten och tunn vilket gör att den lätt och smidigt får plats i både väskan och handen.

RM-E3 är namnet på min fjärrutlösare, den är universal och fungerar till dessa kameror :

Canon EOS (avtryckare och fokusering):
300D, 350D, 400D, 450D.
Elan 7, 10, 30, 33, 50, 55.
100, 300v, 300x,
Rebell, K2, KT, T1, T2, XT.
Kiss III, III L.

Avtryckare och zoom.
Powershot Pro 1, G1, G2, G3, G4, G5, G6, IS, S60,S70, Pro 90 IS.

Minolta (avtryckare och fokusering):
DIMAGE A200, F100, F200, F300, F400, S304, S404, S414.

Nikon (enbart avtryckare):
D40, D50, D70, D70s, D80, D90.
Coolpix 8400, 8800.

Pentax (avtryckare och zoom):
330, 430, 450, 550, 555, 750z.
S, S4, S4i, S5i, S5n, S40, S50,  SV.
ist DL, ist DS, K1000D, K1100D, MZ6, MZ-L. ZX-L.

Fjärren ( RM-E3 ) har en räckvidd på  3 – 25 beroende på vilken kameramodell du har.

Av: Jenny Vennberg.

Makroringar – Extensions tubes

Ett Makroset består vanligen av 3 stycken makroringar med olika tjocklekar (1, 2 & 3) för att komma ännu närmre när du fotar. Dessa ringar kan du kombinera hur du vill, beroende på hur nära du vill komma föremålet. Oftast så finns det två olika typer av makroset:

Ett med kontakter för att koppla in kamerans elektronik (Alltså behålla autofokusen, bländaren & vibrationsreducering) & sedan en utan kontakter. Det utan kontakter är såklart billigare, men nackdelen är att fokusen måste ställas in manuellt.

Makroringarna gör att linserna kommer längre ifrån sensorn & ökar då förstoringsgraden.

Har använt mig av ett ”Manual Extension Tube Set” tillsammans med ett 18-55 mm objektiv.
Det här är ringarna jag har:

Makroringar

Så här ser de ut ihop satta:

Makroringar ihopsatta

De är tagna för att visa hur nära du kommer med X antal ringar, har även testat att sätta på ett
close-up filter +10.

Så här ser det ut ihop satt med objektivet:

Makroringar & objektiv

1st makroring

Makroring nr.2

Makroring nr.3

Makroring nr.1 & nr.2

Makroring nr.1 & nr.2

Makroring nr.1 & nr.3

Makroring nr.2 & nr.3

3st Makroringar

Testade även att sätta på ett Close-Up filter med styrka +10.

Alla makroringar & Close-Up +10 filter

Av: Julia Svalander.

Fototeknik – Panorering

Panorering används för att få lite mer ”fart” i sina bilder utan att använda photoshop. För att fånga farten och få den rörelseoskärpan som man är ute efter så behöver man en långsam slutartid, det varirerar från ljus och motiv men oftast brukar slutartiden ligga på 1/60-1/80, för att inte få alldeles för ljusa bilder så lär du ha ett högt bländartal till ca f,22.

Om du känner dej osäker på att fotografera manuellt kan du använda slutarprioritet, dvs Tv, S eller motsvarande beroende på kameramärke. Men de bästa sättet att lära sig är att öva, öva och åter öva precis som med det mesta.

Panorering

För att lyckas med bilderna så behöver du följa ditt motiv samtidigt som du tar bilderna. Stå stilla med fötterna och följ motivet genom att vrida överkroppen, inte bara nacke och armar utan hela överkroppen. Använd serietagning för att få fler bilderatt välja på och var inte rädd för att ta många bilder. Bland mina serier så kanske den tredje eller fjärde bildern när något att ha.

Av: Fotograf Caroline Dahlén.

Bygg ditt eget makro objektiv

Bygg ditt eget makro objektiv.

Det enda man behöver för att fota extrema närbilder är ett helt vanligt standard objektiv, dvs. ett 18-55mm.
Ett enkelt knep är att helt enkelt vända på objektivet & fota. Det jobbiga då är att man måste hålla i själva objektivet under tiden man fotar, vilket kan vara ganska svårt i mitt tycke.

Ett sätt att lösa detta problem är att köpa en adapter för frontmontering, så du kan fästa objektivet bakvänt & slippa hålla i det.
Det finns ”omvändnings ringar” . Det kan dock vara lite svårt att hitta fokus, men det är inte omöjligt!

Ett sätt att lösa detta problem är att köpa en adapter för frontmontering, så du kan fästa objektivet bakvänt & slippa hålla i det.
Det kan dock vara lite svårt att hitta fokus, men det är inte omöjligt!

Ett mycket billigare alternativ är ett ganska så enkelt hemmabygge.
Det enda du behöver är ett bakre objektiv lock, ett UV-filter & lim. Jag kom på den här iden när jag satt & läste om detta på internet & kollade på hur andra hade löst detta, då det bara var en massa krångliga & dyra lösningar.

Alltså, det du behöver är:
- Ett bakre objektiv lock (Kostar ca 30: -, om du inte har något liggandes hemma)
- Ett UV-filter (Kostar ca 80: -)
- Lim

Bakre objektivlock & filter

Börja med att göra ett hål i det bakre objektivlocket, så stort som det är möjligt.

objektivlock

Ta bort ungefär så mycket som är markerat på bilden (Så du sedan får en bit över att fästa filtret på).

Borr
Sedan när du gjort ett hål så tar du & limmar dit filtret på locket. Jag använde mig utav nagellim, men det går nog bra med nästan vilket lim som helst.

LImma

Limma både på filtret & locket så att det verkligen fäster.
När du limmat så kan du lägga något tungt över så att det verkligen fäster.
Låt det torka & sedan kan du skruva dit ditt objektiv & börja fota! ;-)

Slut resultatet:

Resultat

Kamera


Bilder som är tagna på 1 Euro med bakvänt objektiv:

Euro

Kanten på myntet:

Euro kanten

En bild för att visa storleken på myntet.

Myntstorlek
Det som är inringat i rött är det som är fotat på bilderna ovan.

Av: Julia Svalander.

Varför ska man fota i RAW-format?

När man väl börjat fotografera hör man ofta vilket format man egentligen ska fota i.
JPEG och RAW-format är de stora konkurrenterna och man känner sig antagligen rätt osäker på vilket man ska använda. De första veckorna vill man prova kameran och man känner sig mest bekant med JPEG, det gjorde jag länge i början. Men nu, idag, är jag glad att jag gått över till RAW-format.

Fördelar med att fota i RAW:

- Redigerar man något i en RAW-fil kan man alltid återgå till orginalfilen

- En otrolig kvalité på bilderna

- Man kan ställa den rätta vitbalansen i efterhand

- Man kan efterbehandla bilderna mer och få resultatet så som man vill

Nackdelar med att fota i RAW:

- Bildfilerna tar större plats på minnet jämnfört med JPEG

- För att kunna kolla och behandla RAW-filer behöver man speciella program då inte alla program accepterar det formatet

Jag ska nu ge två exempel av väldigt många som är till nytta då man fotar i RAW. Först: Att rädda sina bilder för att de varit under- eller överexponerade.

RAW

Bilden till vänster har råkat bli överexponerad. Kanske var det ett sådant ögonblick man ville fånga på ett foto och inte kan ta om igen? Fotar du i RAW kan du hålla dig lugn.

På bilden till höger har jag kunnat efterbehandla bilden så den får tillbaka en hyffsad exponering med hjälp av ett tryck på musknappen. Som jag nämnde vid nackdelarna ovan behöver man ett speciellt program för att kunna efterbehandla sina RAW-bilder och jag använder mig utav ”Digital Photo Professional”.

De senaste versionerna av Photoshop har även ett ”Camera Raw”-program där man kan behandla RAW-filerna. Med att bara dra ner på ljusstyrka inställningarna är nu bilden användbar igen! Som man ser på den räddade bilden har man till och med lyckats få fram delar av bilden som inte ens syntes i den överexponerade bilden innan, t.ex. trädgrenarna.

Att kunna rädda sina bilder på det här sättet fungerar givetvis på underexponerade bilder också.

Nästa exempel: Vitbalansera bilden så de återfår sina korrekta färger.

RAW

När man inte kan ta nytta av dagsljuset längre så man får de korrekta färgerna på sina bilder kan man vitbalansera i efterhand. När jag fotade på julafton föll mörkret väldigt snabbt och man kunde endast använda sig utav ljuset från lamporna, då det blir ett väldigt starkt orange ljus.

Den vänstra bilden här ovan är direkt tagen ut kameran och har sina naturliga färger som kom rakt ifrån rummet. Men vi alla vet nog att granar är inte oranga, utan gröna. Så med hjälp av ett litet klick med vitbalansverktyget i redigeringsprogrammet återfår bilden de verklighetstrogna färgerna direkt. Granen har blivit grön och det ser ut som att bilden är tagen i dagsljus.

Det finns mycket mer saker att upptäcka, och när man väl börjat fota i RAW känner man efter några veckor vilket slöseri det har varit att fota i JPEG. Men, med det här säger jag inte alls att JPEG är dåligt och RAW är bäst. RAW ska man såklart fota i om man vill ha kvalité i bilderna och utvecklas. Men JPEG fungerar utmärkt då man kanske är på kalas och inte fotar allt för seriöst, utan bara vill ha bilderna som ett minne.

Av: Isabella.

www.tinkerbella.blogg.se

Slutartid – Tv eller S

När man fotograferar med automatiska inställningar vid halvskumt ljus får man oftast en lång slutartid, vilket kan leda till att bilden blir suddig eller att bilden blir mycket ljusare/mörkare än vad du önskat. Därför tycker jag att det är bra att ställa in kameran på slutarprioritet och det gör genom att vrida ”programratten” du på Tv eller S. Slutartiden innebär hur länge man har slutaren öppen, tiden bilden tas, kan man säga.

Det är givetvis svårt att veta i början vilken slutartid man ska ändra till. När det var nytt för mig brukade jag ta en bild med autoinställningarna och sedan titta vilken slutartid automatiken valde (det brukar stå om man trycker fram information om bilden). Sedan ändrar du slutartiden.

Vill du att bilden ska bli mörkare använder du kortare slutartid. Tycker du att bilden fått en rörelseoskärpa så ändrar du slutartiden till kortare. Vill du däremot ha en ljusare bild måste du ha längre slutartid. Vill du få effekten av att en person t.ex. springer och vill få denne ”suddig” har du längre slutartid.

1’ är en sekund. 1/20 är en tjugondels sekund. 1/125 är en hundratjugofemtedels sekund, osv.

Slutaretid

Av: Annie Fredriksson.

http://anniesfotografier.blogg.se

http://minkurs.se/anniefotograf

Kort och långt skärpedjup

Skärpan i djupled mellan det närmsta till det mest avlägsna föremålet”.
När man talar om skärpedjup menas det hur skarp bilden är.
Med hjälp av bländaren kan du ändra skärpedjupet i bilden. Bländaren ändrar mängden ljus som kommer in i kamerahuset genom öppningens storlek, tvärtemot vad som gäller för slutartiden då det är öppningstiden som ändrar ljusets mängd.
Ju större bländare du använder, desto kortare skärpedjup får du & för att få ett längre skärpedjup använder man en mindre bländare.

Hur ser man skillnaden mellan kort & långt skärpedjup?
Ett kort skärpedjup menas att bara en liten detalj i bilden är i fokus och bakgrunden är oskarp, medans ett långt skärpedjup betyder att i princip hela bilden är skrap.

Kort skärpedjup

Långt skärpedjup

Kort skärpedjup – stor bländaröppning, f/3,5.
Långt skärpedjup – liten bländaröppning, f/22.

Om man vill framhäva en liten detalj i en rörig bakgrund använder man ett kort skärpedjup för att få bilden så ”ren” som möjligt. Att tänka på är också att fota med den manuella fokuseringen för att komma närmre när du fotar & få skärpan just där du vill ha den, ju närmre du är objektet du fotar, desto kortare skärpedjup får du.

Vill du att bilden ska vara skarp och man ska se bakgrunden lika bra som objektet använder du ett långt skärpedjup. För att få en skarpare bild, gå längre ifrån objektet och använd en mindre bländare.

Av: Julia Swalander.