Phelt.se

Sajten inom foto

Category: Kamera-inställningar

IR-fjärren ger dig kontrollen

Mycket yttre faktorer kan påverka dina foton, miljön kan vara tråkig, ljuset dåligt och så vidare, men när vi tittar på de faktorer vi faktiskt kan påverka så hittar vi oss själva, vi som fotografer. Ibland är det omöjligt för oss att hålla kameran precis stilla när vi ska fota, vi blir då bland annat begränsade när det gäller hur långa slutartider vi kan använda oss av, och hur bra foton vi faktiskt kan fota… När möjligheterna då minskar kan det vara bra att hitta lite nya perspektiv, och en sak som då kan hjälpa oss är en IR-fjärr.

Här är den lilla och lätta IR-fjärren från tvspelsweb.se. Den är smidig att ta med sig och den får ett extra plus för haken så man kan fästa den i jeansen, kameraväskan eller liknande.

En IR-fjärr är precis som det låter en fjärrkontroll som använder sig av IR, alltså infrarött ljus. Med endast denna lilla dosa kan man kommunicera med kameran. När du riktar fjärrkontrollen mot kamerans IR-mottagare som sitter fram på kameran så fungerar knappen på IR-fjärren som avtryckare. Alltså behöver du inte längre röra själva kameran för att ta ett foto.

Men för att kunna använda IR-fjärren måste du också ställa in det på kameran, detta gör du i fotograferingsläget. Här visar jag hur jag gör från manuellt läge (Nikon D3000):


Gå in i menyn och välj fotograferingsläge, väl i fotograferingsläget kan du sedan välja hur du ska fotografera, det finns ”normal” alltså enkelt foto, seriefoto, självutlösare och fjärrkontroll. Du kan också välja om du vill ha foto med fjärrkontroll där bilden tas direkt eller med en fördröjning på 2sekunder. Det kan vara bra att välja om du till exempel vill hinna ut ur bilden själv innan den tas eller om du inte vill att fjärrkontrollen ska synas, för då hinner du gömma den.

Ett problem som jag kan stöta på ibland är när man ska fota något från en annorlunda vinkel kan det vara jobbigt att hålla kameran still, står man och håller balansen är det ju väldigt lätt att råka skaka till kameran när bilden ska tas. Resultatet kan råka bli på detta sätt:

Detta kan IR-fjärren hjälpa till att fixa för det är helt enkelt bara att lägga kameran stadigt på marken och sen kan du trycka av med hjälpt av IR-fjärren. Det blir en helt annan skärpa då eftersom kameran inte utsätts för några skakningar alls och det kan bli helt nya perspektiv.

En annan positiv sak med IR-fjärr är att du nu kan ta steget framför kameran om du vill det. Det blir lite nya möjligheter att fota när det gäller självporträtt eftersom du inte längre behöver ha med någon annan som fotar, inte heller behöver du använda dig av självutlösaren som jag aldrig lyckades få in någon vettig skärpa på när jag använde mig av den.

Jag kan säga att denna bild inte hade varit möjlig utan IR-fjärren.

IR-fjärren skapar också nya möjligheter när det gäller att fotografera med långa slutartider. För trots att man använder ett stativ när man till exempel ska fotografera i mörker/på natten så kan skärpanbli väldigt dålig ändå just för att man utsätter kameran för skakningar när man rör avtryckaren. Ettbra exempel kan vara när man ska fota en stjärnhimmel på kvällen. På den översta bilden utsatte jag ofrivilligt kameran för skakningar när jag rörde avtryckaren. På den nedre bilden använde jag mig istället utav IR-fjärren.



I dessa lägen går det också att använda sig utav kamerans inbyggda fjärrutlösare och resultatet bli lika bra men för min egen del så tycker jag att en fjärrkontroll gör det avsevärt mycket enklare.

Men för att se till det hela så är det bästa med att ha en IR-fjärr till kameran det faktum att den har gjort vissa tillfällen mycket roligare. När jag har varit iväg någonstans med mina vänner har vi nu kunnat fota gruppbilder där alla får vara med på bilden och inte heller har jag behövt springa framoch tillbaka till kameran som en annan galning för att trycka på självutlösaren och avtryckaren…

Det är också därför som jag kommer rekommendera alla att köpa en IR-fjärr, den hjälper dig inte bara i trixiga fotosituationer utan den kommer göra många tillfällen både lättare och roligare!

Av Josefine Klintberg

Share

Ta en ”macro-bild” med en tele-converter + kitobjektiv

Du behöver:
- En tele converter
- Ett kitobjektiv
- En systemkamera
- Och photoshop

När man fotar med converter, försvinner en del av ljuset. Ställ då in kameran på högt ISO. Det blir brusigt men det ska vi redigera. Nu hur det är med convertern. En converter zoomar in mer. Min zoomar gånger 2. Så jag kan komma dubbelt så nära. Här är en bild med och utan converter.

Ta en bild med convertern och öppna den i photoshop.

Klicka på Filter>Brus>Median. Ställ in den på 4-6 pixlar, beroende på hur brusig bilden är.

Klicka sedan på Bild>Justeringar>Kurvor. Dra till en ljusare ton och klicka på ok. Sen kan du göra lite små ändringar själv.

Så, då var det klart.
Hoppas att ni förstod!

Av: Alice Gustafsson

Share

Manuell Fotografering

Att äga en system-kamera och inte kunna använda sig av de manuella/halv-manuella inställningarna tycker jag är slöseri med pengar. Därför tänkte jag förklara för er som inte vet, vad de används till.

Till att börja med så kan du börja med att välja om du vill fota halv-manuellt eller helt manuellt.

Halvmanuella lägena (Tv/S och Av/A)
Att fota halvmanuellt innebär att du själv kan välja 2/3 av inställningarna själv, resten sköter kameran.

Tv/S – I detta läge så ställer du in slutartiden själv.
Av/A – I detta läge ställer du in bländaren själv, kameran skötar slutartiden automatiskt. Men håll koll så att inte slutartiden blir för lång, då det kan uppstå skakningsoskärpa.
Manuellt (M) – I manuellt läge kan du ändra i princip allt. Slutartid, bländare & ISO.

Bländare. Genom att ställa in bländaren så bestämmer du hur mycket ljus som släpps in i kameran. På ett vanligt standard objektiv är det högsta ljusinsläppet 3.5 & minsta 30. Det är alltså objektivets egenskaper som bestämmer det mista bländarvädret (högsta ljusinsläppet). När du ändrar din bländare så ändras även bildens skärpedjup. Alltså det minsta bländarvärdet (ex. 3.5) ger ett kort skärpedjup & ett högt bländarvärde ger då ett längre skärpedjup.
Skärpedjup kan man beskriva som hur mycket i bilden som är skaprt. Med ett kort skärpedjup får du en suddigare bakgrund & mer fokus på det du vill ha skärpa på & tvärtom när du har ett högre bländarvärde.

Kort tagna med bländare 1.8 & 16, för att visa skillnaden.

Slutartid
När du ställer in slutartiden så ändrar du hur länge objektivet ska vara öppet & släppa in ljus. Det går att ställa in slutartiden från ungefär 1/4000 till flera minuter. För att frysa en rörelse eller för att ta en snabb bild så behövs inte så lång slutartid. Så när du fotar i en miljö med starkt ljus så används en kortare slutartid, men är du ute & fotar en mörk kväll så kan det behövas en längre slutartid för att få att ett bra ljus i bilden. När du använder en längre slutartid så kan stativ behövas för att få skarpa bilder.

ISO
När man pratar om ISO så ska man alltid använda en så låg ISO som möjligt för att dina bilder inte ska bli för pixliga, som de då kan bli om du har ett högt ISO värde, detta kan hända då du har ett ISO värde på 800 eller högre. Dock skiljer sig värderna beroende på kameran, då de ger olika bra resultat på höga ISO-tal.

Rekommenderad ISO
Normalt dagsljus: ISO 100/200
Molnig dag: ISO 400
Skymning: ISO 800
Tidig kväll: ISO 1600
Högre ISO än så rekommenderas inte att användas.

Kort tagna med ISO 400 & 1600, för att visa skillnaden:

Av: Julia Swalander

Share

Förbättra dina bilder med Bildstilar

Inuti kameran finns det något som kallas Bildstil.

Man kan själv justera bildstilarna själv, men det finns också redan förinställda bildstilar för Standard, porträtt, landskap, neutral, naturtrogen, och monokrom(svartvitt).
Namnet på bildstilarna som redan finns i kameran säger redan mycket om vad dom gör, men det finns även möjlighet att göra egna bildstilar.

Med hjälp av en bildstil kan du förbättra skärpan, färgmättnaden, färgtonen och kontrasten på dina bilder, eller tvärtom.

Observera att inlägget är inriktat till folk med Canon kameror och när man fotar i JPEG.
Jag vet inte hur man hittar eller ställer in bildstilar på andra märken.

Så häng med nu, för nu kör vi igång!

Jag har en Canon EOS 450D och jag hittar Bildstil genom att trycka på Menu -> Andra fliken

Nu har vi kommit in till Bildstilsmenyn, här ser man alla bildstilar som redan finns i kameran, men om man bläddrar ner så hittar man även Egen 1, Egen 2 och Egen 3.
Det är dom vi ska fokusera på.

Så bläddra ner till Egen 1 och tryck DISP-knappen på kameran för att komma åt inställningarna på Bildstilen Egen 1.

Här ändrar du precis som du vill.
Där det står bildstil och porträtt kan man ändra till standard, porträtt, landskap, neutral, naturtrogen, och monokrom. Det är bra för då kan man hålla reda vad man gjort sin bildstil för.
Kom ihåg att för att få en svartvit bildstil så måste man välja Monokrom.
När man väl har ett par egna bildstilar så vill man inte behöva krångla med att behöva gå in via menyn och byta, det finns ett enklare sätt att byta mellan olika bildstilar.

Det är bara att trycka på knappen under SET, så kommer du åt alla bildstilar som finns i kameran.

Här har vi alla bildstilarna!

Nu tänker jag visa er några bilder jag har tagit med olika bildstilar, men exakt samma slutartid, bländare och ISO.
Bilderna är helt oredigerade.

Bildstil Neutral
0, 0, 0, 0


Bildstil Egen 1
7, 0, 2, 0


Bilstil Egen 2
7, 0, 4, 0



Vad betyder 7, 0, 4,0?
Det visar hur mycket man har ändrat på skärpan, kontrasten, färgmättnaden och färgtonen.

+7 skärpa, +0 kontrast, +4 färgmättnad, +0 färgton

Man kan också se dessa tal när man väljer Bildstil.

För dig som inte äger ett redigeringsprogram, eller inte vill spendera så mycket tid att redigera dina bilder så rekommenderar jag bildstilar.

Hoppas detta hjälper ert fotograferande i framtiden, lycka till!

Av Lotta Svensson

Share

RAW VS JPEG

Överallt hör man talas om att alla fotografer fotar i RAW. Varför? Vad är fördelarna respektive nackdelarna. Detta tänkte jag gå igenom i detta inlägg.

På alla digitala systemkameror ska det gå att fota i RAW. Detta ställer du in under bildkvalité exakt hur du gör kan du läsa i din manual.

Vad är då RAW? Det kan jämföras med ett obehandlat negativ som man använda när man fotade analogt. När du fotar i JPEG redigerar kameran själv din bild så som den tycker passar på den bilden med kontrast mm. När du fotar i RAW så sparar kameran bilden ”rå” och all data så att du sedan i datorn själv kan bestämma exakt hur du vill ha din bild.

Om du fotar inomhus med många lampor tända är det lätt att få ett gult färgstick i bilden. Alltså att bilden upplevs lite gul eller varm som vissa säger. Detta beror på att man har glömt att ställa in vitbalansen och då är det lätt hänt att det blir ett litet färgstick i bilderna. I JPEG kan detta vara krångligt att rätta till men om man fotar i RAW så blir det oftast lite krångligare och mer arbete för att få ett bra resultat.

För att visa er skillnaden tog jag medvetet en underexponerad bild, en i JPEG och en i RAW. Ser ni skillnaden? I RAW är det jätte enkelt att fixa i efterhand men i JPEG ser bilden nästan svartvit ut och ett fult brus har lagt sig över himlen.

Originalbilden:

Mitt råd är att fota i RAW för att få full kontroll över bildresultatet och kunna rädda felexponerade bilder. Den enda nackdelen med RAW är at det tar betydligt större plats på minneskortet/hårddisken.

Redigeringsprogram:
Camera RAW – photoshops egna redigering för RAW-bilder
Lightroom – en favorit bland många proffs, man kan även använda lightroom till att sortera bilder.

Om du vill ha ett gratis alternativ så brukar den programvara som följde med när man köpte kameran funka.

Av: Anna Tyrén.

Share

Bländare & skärpedjup

Bländaren fungerar likadant som ögats pupill, mängden ljus justeras genom att ögat i det här fallet objektivets öppning ändrar storlek.

Bländaren anges i f och bestämmer hur mycket ljus som ska träffa kamerans sensor eller film.
f värdet påverkar skärpedjupet i bilden dvs. hur stor skärpan ska vara i bilden, om allt ska vara skarpt eller om bara ditt motiv ska vara i fokus och bakgrunden oskrap.

Kamerans Bländare öppning

Litet tal t.ex.     f 1,8  = stor bländare – mycket ljus
Stort tal t.ex.    f/16  =   liten bländare – lite ljus

Om du använder en stor bländare dvs. litet tal, ger det en oskärpa kring ditt motiv och det du fotar framhävs från bakgrunden. När du använder en liten bländare ger det större skärpa till hela bilden, man brukar bland annat använda det vid landskapsfotografering och produktfoto. Medans en stor bländare används vanligen vid till exempel porträtt fotografering.

Bländare-tal 2.8

Bländare-tal 8

Bländare-tal 32

Många gillar oskärpan som en stor bländare ger av den enkla anledningen är att det framhäver motivet.
Det är alltså med kamerans bländare, ditt f värde som du styr bildens skärpedjup.

Bländaresteg

Bländare, slutartid och ISO, samspelar och påverkas av varandra.  Du måste därför få dem att samspela, ändrar du slutartiden måste du kanske justera någon av de andra inställningarna för att exempelvis kunna behålla samma bländarvärde för att få en korrekt exponerad bild.

Bländaren justerar mängden ljus genom bländarens storlek medan slutartiden justerar ljuset efter slutarens öppningstid och ISO värdet justerar kamerans ljuskänslighet. När du får de tre delarna att samarbeta får du en bra bild.

Bild med bländare f/13

F/13 Vid produktfotografering vill man oftast ha hela produkten skarp och använder därför en liten bländare (stort tal) .

Bild med kort skärpedjup

F/3.5 Macorbild där endast en del av bilden är i fokus, stor bländare.

Vilket läge ska man välja att fota i?
Nybörjare använder ofta helautomatik läget vilket gör att man inte direkt får någon kontroll över bländaren och skärpedjupet i bilden. Så om du vill ha en mer suddig bakgrund kan man istället välja porträttläget, men bäst är ändå att använda tidsautomatik (AV) läget, du justerar själv bländaren och kameran ställer in övriga inställningar så att du får en korrekt exponering.

Även om jag alltid förespråkar att fota i det hel manuella läget (M) men det förutsätter att man kan eller vill lära sig övriga inställningar och få de att samarbeta för att få en bra bild. I det manuella läget ställer du in alla inställningar själv och du styr helt över kameran.

Blombild f/4

F/4

Bländare vid poträtt

F/3.5 En stor bländare vid porträttbilder gör att modellen framhävs från bakgrunden.

Av: Jeanette Lindvall.

Alla bilder är © Jeanette Lindvall

Share

Pentax – inställningar

Pentax är ett kameramärke som inte är så vanligt men dock väldigt bra. Hur man ställer in kameran skiljer sig dock lite från Nikon och Canon.

På kamerans ovansida finns en ratt där man kan välja mellan olika inställningsmöjligheter. På nybörjarmodellen Pentax K-x kan man välja mellan auto, olika program anpassade till olika motiv och manuella inställningar. De mer avancerade kamerorna t.ex. Pentax K-5 kan man välja mellan auto eller manuella inställningar. Utbudet av specialutformade auto-program är mer begränsat på dessa.

I denna artikel tänkte jag gå närmare in på hur man ställer in de olika manuella inställningarna.

På ratten högst på kamerans ovansida finns följande beteckningar:

Tv – här ställer du in slutartid, (bländare och ISO sker per automatik)

Av – här ställer du in bländare, (slutartid och ISO sker per automatik)

TAv – här ställer du in slutartid & bländare (ISO sker per automatik) – denna möjlighet finns ej på nybörjarmodellen.

Sv – här ställer du in ISO-tal (bländare och slutartid sker per automatik)

M – helt manuellt – här ställer du in slutartid, bländare och ISO själv

B – Bulb – Slutaren är öppen så länge du håller avtryckaren intryckt.

Pentax K20

På nybörjarmodellen ställer du in slutartid och bländare med hjälp av samma ratt på kamerans baksida till högt upp till höger. Fotograferar du då på manuellt så håll in knappen där det står AV samtidigt som du rattar in rätt bländartal, och slutartiden ändrar du genom att bara ratta utan att trycka in någon annan knapp.

Pentax k100

På de mer avancerade modellerna så finns det två rattar, en på framsidan (högt upp till höger) och en på baksidan (högt upp till höger). Fotograferar du manuellt så ändrar du slutartiden med hjälp av ratten på framsidan och bländartalet med hjälp av ratten på baksidan.

Av: Annie Fredriksson

www.anniesfotografier.se

http://minkurs.se/anniefotograf

Share

Slutaretid, Skärpedjup & Bländare

Bländare

En bländare (anges med bokstaven F) är en anordning som reglerar mängden ljus  som släpps in i kamerahuset. Vanligtvis brukar det gå från runt 2.8 ända upp till ca 30, men det finns både lägre och högre tal. Objektivet bestämmer det högsta ljusinsläppet (minsta bländartalet). Ju lägre talet är desto mer ljus släpps in och tvärtom. Dessutom blir bakgrunden suddigare med lägre tal.

Bländare

Bländare

Skärpedjup

..hur mycket av bildens ”djup” som är skarpt. Styrs främst av bländare, avståndet till själva motivet och brännvidden på objektivet – alltså zoom inställningen. Det finns alltså fler sätt än att ändra bländaren för att få ”bokeh” i bakgrunden.

Skärpedjup
Bild 1: Långt skärpedjup. Jag backade lite och zoomade in objektet samt höjde bländartalet.

Skärpedjup
Bild 2: Kort skärpedjup. Gjorde alltså det mesta tvärtom. Gick närmare och zoomade ut så att avståndet skulle bli någorlunda lika. Sänkte bländartalet.

Slutartid

Också kallad exponeringstid.  Det är alltså ungefär som det låter. Tiden slutaren hålls öppen när en bild tas och låter ljuset komma in. Man måste kombinera slutartiden med bländaren då man vill undvika över – och underexponering. (Både slutartid och bländare reglerar ljus). Har man t.ex f/2.8 bör man ha lite kortare bländartid, beroende på hur ljust det är i din miljö förstås.

Man kan ställa in slutartiden från ca 1/8000 sekunder (en åttatusendels-sekund) till flera sekunder.

Slutaretid

Slutaretid

Slutaretid

Sker förresten en snabb händelse under en lång slutartid blir händelsen förmodligen suddig. Vattenfall är t.ex finast (enligt mig) när man fotar med lång slutartid då vattnet som faller blir mer suddigt. Om man istället har kort slutartid ser man alla vattendroppar, vilket också kan vara fint såklart.

Av: Ida Myrin.

Share

Vitbalans

Har du tagit en bild inomhus, och sedan märkt att de är väldigt gula? Det är väldigt vanligt, och många tror att det skall vara på det sättet. Tyvärr, det är inte riktigt så det skall vara.

Varför blir bilden gul då? Du ser inte hela rummet som gult när du tittar, men din kamera gör? Det beror på att vår hjärna har en form av automatisk kompensation för alla de olika ljustemperaturerna.

Vitbalansering är något som både kameran gör, och även människans öga.

Med hjälp av vitbalansen så får man fram den rätta färgtonen, oavsett om det är ute i dagsljus eller om du är inne i ett rum med lysrörsbelysning.

När du fotograferar så kan det vara väldigt bra att ställa in rätt vitbalans, så alla dina bilder har samma färgton.

Om du inte ställer in din vitbalans, så finns det en risk att två nästan identiska bilder, får helt olika färgtoner. Detta är för att kameran hela tiden läser av det den ser, och försöker därför att få rätt färgtemperatur

Färgtemperaturer räknas i Kelvin, och betecknas med enheten [K]. Det är ett mått på temperatur. Alla typer av ljus har olika färgtemperaturer. Nedan ser du en lista på de olika färgtemperaturerna vid olika ljusförhållanden.

Tungsten (konstljus) 3200 K
Halogenlampa 3400 K
Kvälls och gryningsljus 4000 K
Lysrör 4000 K
Månljus 4200 K
Dagsljus 5200 K
Solljus 5500 K
Xenonlampa 6000 K
Fotoblixt 6000 K
Molnigt 6000 K
Skugga 7000 K
Disigt 9000 K
Klarblå himmel 11000 K

För att du skall få lite bättre känsla på hur stor skillnaden är mellan de olika färgtemperaturerna, så har jag plockat fram tre bilder som alla har olika färgtemperaturer.

Färgtemperatur_bilder_Carin

Foto: Niclas Ljungberg || Modell: Catrin Johnsson

Den första bilden från vänster har en färgtemperatur på 3000 K. Den har en väldigt blå ton, och blir därför väldigt kall.

Bilden i mitten har en färgtemperatur på 5000 K, och bilden får genast mycket mer värme, och liknar mycket mer det man ser med ögat. Detta är också den färgtemperatur som jag anser ger mig det resultat som jag önskar i min bild.

Bilden till höger har en färgtemperatur på 8000 K. Bilden får mycket mer värme än de två andra bilderna. Den tillför lite för mycket gul-rött till bilden. För mig, så hade även denna färgtemperatur fungerat.

Nu när du förstår dig på Kelvin, vad färgtemperatur och vitbalans är, så kikar vi lite på hur man ställer in det!

Med en digital systemkamera så har man olika förprogrammerade inställningar för vitbalansering. Det kan e.x vara “glödlampa“, “molnigt”, “lysrör”, “normalt dagsljus” med mer. Dessa sätter en färgtemperatur enligt den tabell som ni såg ovanför.

Du kan även välj “Automatisk Vitbalansering”, du känner oftast igen det igenom förkortningen “AWB” som då står för “Auto White Balance”. Det finns dock ett litet problem med automatisk vitbalans – kameran är inte alltid lika bra som ögat när det kommer till att känna igen färgtemperaturer. Så ibland kan man få helt fel färgtemperatur på sina bilder.

Du kan även välja att sätta din egna vitbalans. Om du väljer att ställa in din egna vitbalans, så bör du använda dig av ett “gråkort” eller ett objektivslock med gråkort på. Dessa underlättar när du skall ställa in vitbalansen.

“Hjälp, jag glömde ställa in vitbalansen, och alla bilder har olika färgtemperaturer – vad gör jag?”

Om du har fotograferat i RAW-format, så är det väldigt simpelt att åtgärda med vissa program. Ett av de bättre programmen är Adobe Lightroom.

Du börjar med att öppna upp dina RAW-filer i Lightroom, sedan klickar du på texten “Develop” som du finner längst upp i högra hörnet. Där kan du sedan se “Temp”. Justera den tills du fått den önskade färgtemperaturen, applicera sedan samma värde på samtliga dina bilder.

Om du fotograferar i RAW så kan du alltså justera din vitbalans i efterhand, kan det bli bättre?

Något som man också kan tänka på är att det ibland kan skapa en del häftiga effekter ifall man använder en s.k “felaktig” färgtemperatur i bilderna. I vissa bilder kan det skapa en helt annorlunda känsla.



Bilden till vänster är orginalbilden, och den är fotograferad med 4000 K. Det är en varm bild, med mycket röda och gula toner i. Det är också mycket “kraft” i bilden, då det är starka färger.

Bilden till höger har jag sänkt färgtemperaturen på, ända ner till 2000 K. Bilden har på det sättet fått en helt annan känsla. Tonerna har blivit mycket svagare, och på det sättet även skapat en känsla med mycket mer lugn.

Summering: Fotografera gärna i RAW så att du i efterhand kan gå in och korrigera din vitbalansering om det har blivit något fel, eller så att du kan leka med inställningarna och kanske få fram en effekt som tilltalar dig lite extra mycket.

Av: Fotograf Niclas Ljungberg.

Share

Varför ska man fota i RAW-format?

När man väl börjat fotografera hör man ofta vilket format man egentligen ska fota i.
JPEG och RAW-format är de stora konkurrenterna och man känner sig antagligen rätt osäker på vilket man ska använda. De första veckorna vill man prova kameran och man känner sig mest bekant med JPEG, det gjorde jag länge i början. Men nu, idag, är jag glad att jag gått över till RAW-format.

Fördelar med att fota i RAW:

- Redigerar man något i en RAW-fil kan man alltid återgå till orginalfilen

- En otrolig kvalité på bilderna

- Man kan ställa den rätta vitbalansen i efterhand

- Man kan efterbehandla bilderna mer och få resultatet så som man vill

Nackdelar med att fota i RAW:

- Bildfilerna tar större plats på minnet jämnfört med JPEG

- För att kunna kolla och behandla RAW-filer behöver man speciella program då inte alla program accepterar det formatet

Jag ska nu ge två exempel av väldigt många som är till nytta då man fotar i RAW. Först: Att rädda sina bilder för att de varit under- eller överexponerade.

RAW

Bilden till vänster har råkat bli överexponerad. Kanske var det ett sådant ögonblick man ville fånga på ett foto och inte kan ta om igen? Fotar du i RAW kan du hålla dig lugn.

På bilden till höger har jag kunnat efterbehandla bilden så den får tillbaka en hyffsad exponering med hjälp av ett tryck på musknappen. Som jag nämnde vid nackdelarna ovan behöver man ett speciellt program för att kunna efterbehandla sina RAW-bilder och jag använder mig utav ”Digital Photo Professional”.

De senaste versionerna av Photoshop har även ett ”Camera Raw”-program där man kan behandla RAW-filerna. Med att bara dra ner på ljusstyrka inställningarna är nu bilden användbar igen! Som man ser på den räddade bilden har man till och med lyckats få fram delar av bilden som inte ens syntes i den överexponerade bilden innan, t.ex. trädgrenarna.

Att kunna rädda sina bilder på det här sättet fungerar givetvis på underexponerade bilder också.

Nästa exempel: Vitbalansera bilden så de återfår sina korrekta färger.

RAW

När man inte kan ta nytta av dagsljuset längre så man får de korrekta färgerna på sina bilder kan man vitbalansera i efterhand. När jag fotade på julafton föll mörkret väldigt snabbt och man kunde endast använda sig utav ljuset från lamporna, då det blir ett väldigt starkt orange ljus.

Den vänstra bilden här ovan är direkt tagen ut kameran och har sina naturliga färger som kom rakt ifrån rummet. Men vi alla vet nog att granar är inte oranga, utan gröna. Så med hjälp av ett litet klick med vitbalansverktyget i redigeringsprogrammet återfår bilden de verklighetstrogna färgerna direkt. Granen har blivit grön och det ser ut som att bilden är tagen i dagsljus.

Det finns mycket mer saker att upptäcka, och när man väl börjat fota i RAW känner man efter några veckor vilket slöseri det har varit att fota i JPEG. Men, med det här säger jag inte alls att JPEG är dåligt och RAW är bäst. RAW ska man såklart fota i om man vill ha kvalité i bilderna och utvecklas. Men JPEG fungerar utmärkt då man kanske är på kalas och inte fotar allt för seriöst, utan bara vill ha bilderna som ett minne.

Av: Isabella.

www.tinkerbella.blogg.se

Share