Phelt.se

Sajten inom foto

Tag: Vitbalans

Gråkort kan lyfta dina foton

Har du någon gång blivit besviken för att det där underbara, gnistrande snölandskapet som du skullefota bara ser grådaskigt ut på bild eller undrat varför ljuset i dina bilder inte alls lever upp till hur dutyckte det såg ut på platsen du var på? Detta beror på att kamerans exponeringsmätare inte alltid funkar på bästa sätt…

Vi behöver inte förstå precis varför det är så men för att säga lite grundläggande så är det på det sättet att varje gång du använder din kamera och ska fota något så försöker kamerans exponeringsmätare att mäta in på det ljus som en yta som är 18 % grå släpper ifrån sig. Detta värde är bestämt för att det bland annat ger en rätt bra balans mellan himmel och jord i landskap.

Men detta kan skapa en del problem som de flesta kan ha upplevt i situationer som till exempel de jag nämnde i början. Men då det finns något som kan rädda detta, nämligen gråkort.

Såhär ser gråkortet från kamda ut:

Ett litet och lätt verktyg som kan få dina bilder att gå från att se ut som vänstra halvan av bilden, till den högra:

Gråkort kan användas på lite olika sätt, jag tänkte förklara tre olika sätt som jag har använt mig av i detta test.

Ett sätt är att själv mäta in ljuset. Då tar du med gråskivan och sätter den i det ljus som du ska fotografera i, ställer in kameran i manuellt läge och zoomar in så att gråkortet täcker helaskärmen. Ställ sedan in den bländare du vill ha och sedan justerar du slutartiden tills kameran visar korrekt exponering. Sedan tar du bort gråkortet och tar den bild som du egentligen skulle ta och exponeringen kommer nu att göras med gråkortet som referens.

Här är en bild när jag lät kameran själv göra exponeringen:

Och här har jag ställt in exponeringen med hjälp av gråkortet:

Färgerna och ljuset blev mycket bättre och nu såg bilden mer ut som det faktiskt såg ut i verkligheten.

Ett annat sätt som man kan använda gråkortet till är att ställa in vitbalansen. Då sätter du återigen gråkortet i det ljus som du ska fotografera i. Sedan zoomar du in så att du bara har en helt grå bild när du fotat, (det spelar ingen roll om det är fokuserat eller inte.) Sedan går du in i kamerans menyeroch letar reda på inställningen för vitbalans. Det finns flera olika förinställda vitbalanser som auto,molnigt, solljus och glödlampsljus. Men det du ska leta reda på är inställningen som heter ”PRE” eller liknande. När du hittat den inställningen och verkställt den så kommer kameran nu att ställa in vitbalansen med den gråa bilden som referens.

Här har jag vitbalans inställd på auto, jag tycker det är alldeles för mycket kalla toner i denna bild och den härliga kvällssolen som sken på blåsipporna kommer inte alls fram:

Här har jag använt mig av gråkortet på det sättet som jag beskrev och vitbalansinställningenpå ”PRE”.

Här tycker jag att färgerna har gjorts mer rättvisa mot hur det faktiskt såg ut.

Det tredje sättet som jag använt mig av är en metod som kräver ett redigeringsprogram och jag har använt mig av Photoshop.
Detta är ett bra sätt när man använder sig av ett gråkort som också har svart- och vitpunkter. Detta görs då genom att du har med gråkortet på en bild.

Då öppnar du den i redigeringsprogramet, i Photoshop går du sedan in på
Lager → Nytt justeringslager → Nivåer…

Sedan ska vi använda oss av ögondroppsverktygen för att ”säga till” vad som är svart och vitt ibilden. I tur och ordning tar man sedan den svarta ögondropparen till det svarta fältet, den gråa ögondropparen till det gråa fältet och den vita ögondropparen till det vita fältet.

Såhär såg det ut innan jag justerade i Photoshop:

Och såhär såg bilden ut efteråt:

Ganska stor skillnad tycker ni inte? Jag förbluffas särskilt av hur färgerna på gråkortet nu ser ut att ha sin rätta färg.

Så för att sammanfatta detta så kan jag inte mer än rekommendera er att skaffa ett gråkort. Inte bara för att det är ett så otroligt litet och enkelt verktyg som är lätt att ha med sig och gör bilderna mycket bättre utan det är också något som får dig att utvecklas som fotograf.

Av Josefine Klintberg

Share

RAW VS JPEG

Överallt hör man talas om att alla fotografer fotar i RAW. Varför? Vad är fördelarna respektive nackdelarna. Detta tänkte jag gå igenom i detta inlägg.

På alla digitala systemkameror ska det gå att fota i RAW. Detta ställer du in under bildkvalité exakt hur du gör kan du läsa i din manual.

Vad är då RAW? Det kan jämföras med ett obehandlat negativ som man använda när man fotade analogt. När du fotar i JPEG redigerar kameran själv din bild så som den tycker passar på den bilden med kontrast mm. När du fotar i RAW så sparar kameran bilden ”rå” och all data så att du sedan i datorn själv kan bestämma exakt hur du vill ha din bild.

Om du fotar inomhus med många lampor tända är det lätt att få ett gult färgstick i bilden. Alltså att bilden upplevs lite gul eller varm som vissa säger. Detta beror på att man har glömt att ställa in vitbalansen och då är det lätt hänt att det blir ett litet färgstick i bilderna. I JPEG kan detta vara krångligt att rätta till men om man fotar i RAW så blir det oftast lite krångligare och mer arbete för att få ett bra resultat.

För att visa er skillnaden tog jag medvetet en underexponerad bild, en i JPEG och en i RAW. Ser ni skillnaden? I RAW är det jätte enkelt att fixa i efterhand men i JPEG ser bilden nästan svartvit ut och ett fult brus har lagt sig över himlen.

Originalbilden:

Mitt råd är att fota i RAW för att få full kontroll över bildresultatet och kunna rädda felexponerade bilder. Den enda nackdelen med RAW är at det tar betydligt större plats på minneskortet/hårddisken.

Redigeringsprogram:
Camera RAW – photoshops egna redigering för RAW-bilder
Lightroom – en favorit bland många proffs, man kan även använda lightroom till att sortera bilder.

Om du vill ha ett gratis alternativ så brukar den programvara som följde med när man köpte kameran funka.

Av: Anna Tyrén.

Share

Vitbalans

Har du tagit en bild inomhus, och sedan märkt att de är väldigt gula? Det är väldigt vanligt, och många tror att det skall vara på det sättet. Tyvärr, det är inte riktigt så det skall vara.

Varför blir bilden gul då? Du ser inte hela rummet som gult när du tittar, men din kamera gör? Det beror på att vår hjärna har en form av automatisk kompensation för alla de olika ljustemperaturerna.

Vitbalansering är något som både kameran gör, och även människans öga.

Med hjälp av vitbalansen så får man fram den rätta färgtonen, oavsett om det är ute i dagsljus eller om du är inne i ett rum med lysrörsbelysning.

När du fotograferar så kan det vara väldigt bra att ställa in rätt vitbalans, så alla dina bilder har samma färgton.

Om du inte ställer in din vitbalans, så finns det en risk att två nästan identiska bilder, får helt olika färgtoner. Detta är för att kameran hela tiden läser av det den ser, och försöker därför att få rätt färgtemperatur

Färgtemperaturer räknas i Kelvin, och betecknas med enheten [K]. Det är ett mått på temperatur. Alla typer av ljus har olika färgtemperaturer. Nedan ser du en lista på de olika färgtemperaturerna vid olika ljusförhållanden.

Tungsten (konstljus) 3200 K
Halogenlampa 3400 K
Kvälls och gryningsljus 4000 K
Lysrör 4000 K
Månljus 4200 K
Dagsljus 5200 K
Solljus 5500 K
Xenonlampa 6000 K
Fotoblixt 6000 K
Molnigt 6000 K
Skugga 7000 K
Disigt 9000 K
Klarblå himmel 11000 K

För att du skall få lite bättre känsla på hur stor skillnaden är mellan de olika färgtemperaturerna, så har jag plockat fram tre bilder som alla har olika färgtemperaturer.

Färgtemperatur_bilder_Carin

Foto: Niclas Ljungberg || Modell: Catrin Johnsson

Den första bilden från vänster har en färgtemperatur på 3000 K. Den har en väldigt blå ton, och blir därför väldigt kall.

Bilden i mitten har en färgtemperatur på 5000 K, och bilden får genast mycket mer värme, och liknar mycket mer det man ser med ögat. Detta är också den färgtemperatur som jag anser ger mig det resultat som jag önskar i min bild.

Bilden till höger har en färgtemperatur på 8000 K. Bilden får mycket mer värme än de två andra bilderna. Den tillför lite för mycket gul-rött till bilden. För mig, så hade även denna färgtemperatur fungerat.

Nu när du förstår dig på Kelvin, vad färgtemperatur och vitbalans är, så kikar vi lite på hur man ställer in det!

Med en digital systemkamera så har man olika förprogrammerade inställningar för vitbalansering. Det kan e.x vara “glödlampa“, “molnigt”, “lysrör”, “normalt dagsljus” med mer. Dessa sätter en färgtemperatur enligt den tabell som ni såg ovanför.

Du kan även välj “Automatisk Vitbalansering”, du känner oftast igen det igenom förkortningen “AWB” som då står för “Auto White Balance”. Det finns dock ett litet problem med automatisk vitbalans – kameran är inte alltid lika bra som ögat när det kommer till att känna igen färgtemperaturer. Så ibland kan man få helt fel färgtemperatur på sina bilder.

Du kan även välja att sätta din egna vitbalans. Om du väljer att ställa in din egna vitbalans, så bör du använda dig av ett “gråkort” eller ett objektivslock med gråkort på. Dessa underlättar när du skall ställa in vitbalansen.

“Hjälp, jag glömde ställa in vitbalansen, och alla bilder har olika färgtemperaturer – vad gör jag?”

Om du har fotograferat i RAW-format, så är det väldigt simpelt att åtgärda med vissa program. Ett av de bättre programmen är Adobe Lightroom.

Du börjar med att öppna upp dina RAW-filer i Lightroom, sedan klickar du på texten “Develop” som du finner längst upp i högra hörnet. Där kan du sedan se “Temp”. Justera den tills du fått den önskade färgtemperaturen, applicera sedan samma värde på samtliga dina bilder.

Om du fotograferar i RAW så kan du alltså justera din vitbalans i efterhand, kan det bli bättre?

Något som man också kan tänka på är att det ibland kan skapa en del häftiga effekter ifall man använder en s.k “felaktig” färgtemperatur i bilderna. I vissa bilder kan det skapa en helt annorlunda känsla.



Bilden till vänster är orginalbilden, och den är fotograferad med 4000 K. Det är en varm bild, med mycket röda och gula toner i. Det är också mycket “kraft” i bilden, då det är starka färger.

Bilden till höger har jag sänkt färgtemperaturen på, ända ner till 2000 K. Bilden har på det sättet fått en helt annan känsla. Tonerna har blivit mycket svagare, och på det sättet även skapat en känsla med mycket mer lugn.

Summering: Fotografera gärna i RAW så att du i efterhand kan gå in och korrigera din vitbalansering om det har blivit något fel, eller så att du kan leka med inställningarna och kanske få fram en effekt som tilltalar dig lite extra mycket.

Av: Fotograf Niclas Ljungberg.

Share