Phelt.se

Sajten inom foto

Tag: slutaretid

Slutaretid, Skärpedjup & Bländare

Bländare

En bländare (anges med bokstaven F) är en anordning som reglerar mängden ljus  som släpps in i kamerahuset. Vanligtvis brukar det gå från runt 2.8 ända upp till ca 30, men det finns både lägre och högre tal. Objektivet bestämmer det högsta ljusinsläppet (minsta bländartalet). Ju lägre talet är desto mer ljus släpps in och tvärtom. Dessutom blir bakgrunden suddigare med lägre tal.

Bländare

Bländare

Skärpedjup

..hur mycket av bildens ”djup” som är skarpt. Styrs främst av bländare, avståndet till själva motivet och brännvidden på objektivet – alltså zoom inställningen. Det finns alltså fler sätt än att ändra bländaren för att få ”bokeh” i bakgrunden.

Skärpedjup
Bild 1: Långt skärpedjup. Jag backade lite och zoomade in objektet samt höjde bländartalet.

Skärpedjup
Bild 2: Kort skärpedjup. Gjorde alltså det mesta tvärtom. Gick närmare och zoomade ut så att avståndet skulle bli någorlunda lika. Sänkte bländartalet.

Slutartid

Också kallad exponeringstid.  Det är alltså ungefär som det låter. Tiden slutaren hålls öppen när en bild tas och låter ljuset komma in. Man måste kombinera slutartiden med bländaren då man vill undvika över – och underexponering. (Både slutartid och bländare reglerar ljus). Har man t.ex f/2.8 bör man ha lite kortare bländartid, beroende på hur ljust det är i din miljö förstås.

Man kan ställa in slutartiden från ca 1/8000 sekunder (en åttatusendels-sekund) till flera sekunder.

Slutaretid

Slutaretid

Slutaretid

Sker förresten en snabb händelse under en lång slutartid blir händelsen förmodligen suddig. Vattenfall är t.ex finast (enligt mig) när man fotar med lång slutartid då vattnet som faller blir mer suddigt. Om man istället har kort slutartid ser man alla vattendroppar, vilket också kan vara fint såklart.

Av: Ida Myrin.

Share

Fototeknik – Panorering

Panorering används för att få lite mer ”fart” i sina bilder utan att använda photoshop. För att fånga farten och få den rörelseoskärpan som man är ute efter så behöver man en långsam slutartid, det varirerar från ljus och motiv men oftast brukar slutartiden ligga på 1/60-1/80, för att inte få alldeles för ljusa bilder så lär du ha ett högt bländartal till ca f,22.

Om du känner dej osäker på att fotografera manuellt kan du använda slutarprioritet, dvs Tv, S eller motsvarande beroende på kameramärke. Men de bästa sättet att lära sig är att öva, öva och åter öva precis som med det mesta.

Panorering

För att lyckas med bilderna så behöver du följa ditt motiv samtidigt som du tar bilderna. Stå stilla med fötterna och följ motivet genom att vrida överkroppen, inte bara nacke och armar utan hela överkroppen. Använd serietagning för att få fler bilderatt välja på och var inte rädd för att ta många bilder. Bland mina serier så kanske den tredje eller fjärde bildern när något att ha.

Av: Fotograf Caroline Dahlén.

Share

Slutartid – Tv eller S

När man fotograferar med automatiska inställningar vid halvskumt ljus får man oftast en lång slutartid, vilket kan leda till att bilden blir suddig eller att bilden blir mycket ljusare/mörkare än vad du önskat. Därför tycker jag att det är bra att ställa in kameran på slutarprioritet och det gör genom att vrida ”programratten” du på Tv eller S. Slutartiden innebär hur länge man har slutaren öppen, tiden bilden tas, kan man säga.

Det är givetvis svårt att veta i början vilken slutartid man ska ändra till. När det var nytt för mig brukade jag ta en bild med autoinställningarna och sedan titta vilken slutartid automatiken valde (det brukar stå om man trycker fram information om bilden). Sedan ändrar du slutartiden.

Vill du att bilden ska bli mörkare använder du kortare slutartid. Tycker du att bilden fått en rörelseoskärpa så ändrar du slutartiden till kortare. Vill du däremot ha en ljusare bild måste du ha längre slutartid. Vill du få effekten av att en person t.ex. springer och vill få denne ”suddig” har du längre slutartid.

1’ är en sekund. 1/20 är en tjugondels sekund. 1/125 är en hundratjugofemtedels sekund, osv.

Slutaretid

Av: Annie Fredriksson.

http://anniesfotografier.blogg.se

http://minkurs.se/anniefotograf

Share

Förhållandet mellan exponeringstid, bländare och ISO

Jag kommer i denna artikel kortfattat förklara de viktigaste inställningar i en digitalkamera och hur de påverkar varandra.

Jag har märkt att många väljer en systemkamera idag tack vare de låga priserna på senare tid. Många väljer också ofta att endast fota i ”auto” läget därför att de ”oändligt många” inställningarna verkar vara för krångliga för att lära sig. Det behöver inte nödvändigtvis vara så. Visst, en systemkamera har många inställningar men med en bra grundinställd kamera (återkommer till det), så räcker det att lära sig de tre viktigaste:

Exponeringstid – Tiden som bildsensorn tar emot ljus
Bländare – Storleken på hålet som släpper in ljuset (viktigare än vad man kan tro)
ISO-tal – Elektroniska känsligheten på bildsensorn (Motsvarande ljuskänslighet på analog film)

Resten av inställningarna behöver man sällan ändra på vid normal fotografering och man kan få ut så mycket mer av en kamera om man lär sig hur dessa tre påverkar varandra, speciellt vid användande av en systemkamera som har en hög potential för bildkvalité.

Exponeringstid (Exposure time \ shutter speed)

  • Mäts i sekunder. Intervall på Nikon D90 är 30 sek till 1/4000 sek
  • Normal tid vid frihandsfotografering på fast motiv är 1/60 sek
  • Längre exponeringstid ger

o   Ljusare bild

o   Mer rörelseoskärpa (för att skapa dynamik/rörelse)

o   Mer brus vid extremt långa tider

  • Kortare exponeringstid ger

o   Mörkare bild

o   Mindre rörelseoskärpa (för att frysa rörliga motiv)

Exposure

Bländare (Aperture)

  • Mäts i f-tal. f1.4, f2, f2.8, f4, f5.6, f8, f11, f16, f22, f32, f45, f64
  • Varje bländarsteg ger en minskning av ljus med hälften från föregående steg,
    f8 motsvarar 8ggr så lång exponeringstid som f2.8
  • Digitalkameror har oftast fler mellansteg t.ex. 3.5 eller 7.1
  • Maximal skärpa/kontrast brukar vara någonstans vid halva bländarstorleken (f8)
  • Större f-tal ger

o    Mindre bländaröppning i objektivet dvs. mindre ljusinsläpp

o   Mer djupskärpa (för att få skarpa objekt på olika avstånd)

  • Mindre f-tal ger

o   Större bländaröppning, mer ljus

o   Mindre djupskärpa (för att isolera ett objekt från omgivningen)

Bländare - Aperture

ISO-tal

  • Intervall på Nikon D90 är ISO 200 till ISO 3200
  • ISO 200 motsvarar dubbelt så lång exponeringstid som ISO 400
  • Större ISO-tal ger

o   Större ljuskänslighet

o   Mer brus/kornighet

o   Sämre skärpa mellan pixlarna

  • Mindre ISO-tal ger

o   Mindre ljuskänslighet

o   Mindre brus/kornighet

o   Bättre skärpa mellan pixlarna

ISO-talets betydelse

Samspelet mellan inställningarna

Så vilken är då den ultimata inställningen? Svaret du kommer att få från mig och andra fotografer är att det inte finns någon inställning som är bäst utan att varje bild har sin egna ”bästa” inställning.
Det gäller att förstå hur den ena inställningen påverkar den andra och att man vill ha så många positiva aspekter som möjligt för just det motivet. Här är några specialfall och vad jag brukar sträva efter:

  • Hög detaljrikedom och djupskärpa (Typsikt för landskapsfotografering)

o   Kameramode: Bländarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: A, Canon: Av

o   Minsta ISO-tal (kräver längre exponeringstid)

o   Medelstort bländartal (Kräver längre exponeringstid)

o   Så kort exponeringstid som möjligt (Ställs automatisk vid bländarprioritet)

  • Hög detaljrikedom på ett isolerat objekt (Typiskt för växter, småkryp, porträtt)

o   Kameramode: Bländarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: A, Canon: Av

o   Minsta ISO-tal (kräver längre exponeringstid)

o   Lågt bländartal (tillåter kortare exponeringstid)

o   Så kort exponeringstid som möjligt (Ställs automatisk vid bländarprioritet)

  • Hög skärpa på ett rörligt objekt (Typiskt för sportaktiviteter)

o   Kameramode: Slutarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: S, Canon: Tv

o   Medel ISO-tal (tillåter snabbare exponeringstid)

o   Snabb exponeringstid (kräver lågt bländartal)

o   Högt bländartal (Ställs automatisk vid slutarprioritet)

  • Extrem djupskärpa (Typiskt om man vill få med bakgrunden vid helkroppsfoto)

o   Kameramode: Bländarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: A, Canon: Av

o   Minsta ISO-tal (kräver längre exponeringstid)

o   Högt bländartal (kräver längre exponeringstid)

o   Så kort exponeringstid som möjligt (Ställs automatisk vid bländarprioritet)

  • Inomhusfotografering frihand (Kvällsfotografering)

o   Kameramode: Slutarprioritet – Se kamerans manual. Nikon: S, Canon: Tv

o   Medel/Högt ISO-tal (tillåter kortare exponeringstid)

o   1/60sek exponeringstid eller kortare

o   Bländarvärde efter behov (Ställs automatisk vid slutarprioritet)

  • Hög dynamik (Typiskt vid vattenfotografering)

o   Kameramode: Manuell – Se kamerans manual. Nikon: M, Canon: M

o   Minsta ISO-tal (ger lång exponeringstid)

o   Högt bländarvärde (ger lång exponeringstid)

o   Lång exponeringstid (ger hög dynamik)

Grundinställd kamera

Det finns ytterligare två ganska viktiga inställningar men som sällan behöver ändras på. Det ena är att ”autoISO” som träder i kraft i auto-läget. Den brukar jag alltid ha på ”låg” så att kameran ser till att alltid ha lågt ISO. Bättre att använda stativ när det är mörkt. Det andra är vitbalansen som ser till att färgerna blir rätt. Jag har i 99% av alla foton använt automatisk vitbalans. Fotar man i ”RAW” format så kan man ändra det efteråt i datorn och det blir precis lika bra som om man hade ändrat på kameran.

För fler bra grundinställningar, läs manualen, det är värt det!

Viktiga Tips

  • Maximera skärpa: Sträva efter kort exponeringstid. Använd exponeringsfördröjning.
  • Minimera brus och maximera detaljrikedom: Sträva efter lågt ISO-tal
  • Rätt skärpedjup: Anpassa bländare
  • Porträtt i motljus: Använd blixt för att ljusa upp motivet
  • Längre exponeringstid än 1/60 sek (1/200 sek med 200mm objektiv): Använd stativ
  • Längre exponeringstid utan att det blir för ljust: Använd gråfilter (ND-filter)

Av: David Johansson.

Share

Skärpedjup

Att vara fotograf och kunna ha kontroll och veta vad skärpedjup kan göra för dina bilder är värt mycket och otroligt viktigt! Med ett kort skärpedjup kan man oftast ”trolla bort” en annars väldigt rörig bakgrund eller lyfta fram ditt motiv lite extra.

Många frågar ofta hur man gör och det är faktiskt hur enkelt som helst. Om du vill ha kort skärpedjup ska du använda en stor bländaröppning vilket betyder att man ska ha den minsta siffran som t.ex. 1,8. Om du vill ha ett stort skärpedjup ska du använda en liten bländare vilket betyder en stor bländarsiffra, t.ex. F22.

Att ställa in bländaren kan du göra manuellt eller använda bländarprioritet (Av på Canon och A på Nikon) om man inte riktigt kan med de manuella inställningarna. Med bländarprioritet väljer kameran själv vilken slutartid som passar bäst till den bländare man valt.

Men när ska man använda vad?
Det är något som varierar från bild till bild och vad man vill få fram. Personligen använder jag ofta ett kort skärpedjup när jag fotograferar ansiktsporträtt för att lyfta fram ansiktet så mycket som möjligt men om jag fotograferar landskap eller om jag fotograferar något och jag vill ha allt i bilden skarpt så använder jag ett långt skärpedjup.

Något som är viktigt att tänka på när man har ett kort skärpedjup är att sätta skärpan rätt och när man fotograferar porträtt så är det att föredra om man sätter skärpan på ögonen, eftersom de första man ofta tittar på är just ögonen. Och en annan sak som man måste tänka på är att alla objektiv inte har så låg bländare som 1,8.

Kamerans Skärpedjup

Ett mycket prisvärt objektiv är ett 50mm f/1,8 som kostar runt 1000kr.

Tänk på att:
En stor bländare (liten bländarsiffra, t.ex. F1.8) ger ett litet skärpedjup.
En liten bländare (stor bländarsiffra, t.ex. F16) ger ett stort skärpedjup

Av: Caroline Dahlén.

Share

Slutartid/Exponeringstid

Slutartid/Exponeringstid

Det finns många begrepp som är bra att känna till och behärska inom fotografering och jag tänkte berätta vad ordet ”Slutartid” betyder och vilken funktion den har i din kamera.

Slutartid är enkelt förklarat den tid som det släpps in ljus i din kamera, alltså hur länge slutaren hålls öppen.
(På enklare digitalkameror finns ingen slutare utan där regleras exponeringstiden elektroniskt.)

Det som kallas för normal slutartid i dagsläget är 1/60 dels sekund och det är ingen slump att det är just den tiden. 1/60 dels sekund är nämligen den tid som ”normalanvändaren” kan hålla kameran stilla och alltså få en skarp bild (slippa skakningsoskärpa).

Vill man ha en längre slutartid så får man antingen använda ett stativ till kameran eller använda något annat som stöd. Man kan också till en viss gräns träna upp sin förmåga att hålla kameran stilla, tänk liknelsen skidskytte som du säkert sett på tv någon gång och hur de gör för att hålla geväret stadigt.

De flesta systemkameror idag ligger på en slutartid mellan 1/4000-dels sekund och upp till ca 30 sekunder (Nikon D40 och D3000 tex).

Hur ska man då tänka när man använder olika slutartider?
Ja, kör du på kamerans autoläge så tänker kameran åt dig, ju mer ljus, ju kortare slutartid och tvärtom. Ställer du in slutartiden själv så är det ungefär samma princip.

Om du har ett S-läge (Slutarprioritet) i din kamera så är det bra när du vill testa olika slutartider då bländaren i det här läget justeras automatiskt.

Manualbild Nikon D40

Ibland vill man uppnå en viss effekt i en bild tex rörelseoskärpa som används när man vill visa på en rörelse i bilden, tex en sportbil som rör sig snabbt. För att få till den effekten krävs det att du ”panorerar”, alltså att du följer motivet (i det här fallet bilen) med kameran för att få den skarp och bakgrunden oskarp.

Vilka slutartider som passar till olika hastigheter är något som man får testa och lära sig men vill man fotografera snabb motorsport och uppnå den här effekten så handlar det om slutartider runt 1/125 dels sekund. Räkna också med att du får göra många försök innan du får till det.

Är en skarp bild alltid bättre än en oskarp?
Detta resonemang om rörelseoskärpa får mig att fundera på om en bild alltid måste vara skarp och om en skarp bild alltid är ”bättre” än en oskarp.

Jag vet inte om det finns ett enkelt svar på detta men inom det här området (och många andra) så är det okej att bryta mot reglerna om man gör det medvetet tycker jag, alltså för att uppnå en viss effekt eller känsla… och rörelseoskärpa är oftare positivt än skakningsoskärpa som sällan tillför något till en bild.

Rörelseoskärpan förmedlar rörelse och fart och jag vill avsluta med en bild som jag kallar ”svosch” och den föreställer min tvååriga systerdotter som sällan är stilla en längre stund vilket jag tycker att den här bilden illustrerar på ett bra sätt.

Bild med Rörelseoskärpa

Av: Susanne Flodmark.

Share

Vad är och vad gör bländaren i en kamera?

Bländaren är den sak i kameran som reglerar mängden ljus som ska släppas in i kameran.
Den reglerar därmed skärpedjupet i bilderna.
Ju lägre tal desto mindre skärpedjup och ju högre tal desto större skärpedjup.
Men även konturerna på olika motiv kan förändras med hjälp av bländare.

Om du ska ta en bild på himlen där det finns massor moln och det blir helt vitt kanske du först och främst ändrar slutartiden men bländartalet kan i vissa fall göra så mycket mer.

Här nedan har jag inte redigerat dem någonting alls, jag minns bara att jag ändrade från lågt till högt bländartal,och titta, det blir verkligen helt olika bilder!

Himmel fotograferad med olika bländaretal

Olika bländaretal

På den andra bilden är ju konturerna helt olika.
På den med högre bländartal ser det inte lika utfrätt ut som på den med lägre bländartal.

Men det här är en övningssak, man får prova sig fram och när man gjort det ett tag vet man ungefär vad det ska vara för tal. Så när man ska ta bilder på vyer, hus o.s.v. ska man ha lite högre bländartal tycker jag.

Då gärna alla detaljer ska synas. Medan om du ska fotografera porträtt, makro o.s.v. så kanske du ska satsa på ett lägre bländartal då just motivet hamnar i centrum eftersom det blir suddigt runt omkring.

Poträtt med lågt bländaretal

Om allting runt omkring på denna bild också hade blivit skarpt hade charmen i bilden försvunnit.

Det hade blivit för mycket att titta på.
Nu är det så tydligt att hon ska stå i centrum. Så för porträtt borde man satsa på lågt bländartal som jag gjort ovan, bländartalet är 1.8 skulle jag tro.

Snöhög med olika bländaretal

Träd fotograferad med olika bländaretal

Buske fotograferad med olika bländaretal

Man ser ganska tydligt hur bilderna ändras beroende på bländartal.
Det runt omkring får nu en chans att synas.
Men hur ställer man in bländaren då?

Manuell bländare inställning på Canon kamera

Där pilen är står bländartalet på min kamera som är en Canon 450d, sedan skiljer det sig antagligen från kamera till kamera.
Och man kan ha flera olika inställningar på kameran, bland annat finns det en som jag använder mig mycket av då man bara ställer in vilken bländare man vill ha så räknar kameran ut slutartiden själv.

Kamerans ainställning

kamerans tidsautomatik

Så ser det då ut på min kamera, man drar den lilla ”snurrgrejen” till A.
För att ställa in både slutartid och bländare drar du den till M och för att ställa in slutartid men inte bländare (kameran räknar då ut vilket bländartal som passar bäst i det ljuset själv) så drar du den till TV.
Men det finns ju flera inställningar på den där ”snurrgrejen” och om du provar dig fram ser du vad den ställer in och inte.

Bländarerelaget på Canon

Och för att ställa in bländaren när du har inställning M måste du hålla in den här knappen och sen snurra på det lilla hjulet som du gör för att ändra slutartiden.

Slutartid och bländare har ett väldigt stort samspel, ju lägre bländare jag har ju högre slutartid måste jag ha och tvärtom. I de flesta lägen är det så i iallafall dagsljus, sedan skiljer det sig beroende på om det är jätteljust eller jättemörkt eller om du vill ha någon särskild effekt.

Men tänk på att du lär dig mycket på att testa dig fram!

Av Malin Wallberg

Share