Att fota på spelningar är något av det bästa jag vet. Jag menar, foto och musik i en kombination – det blir inte bättre!
Det tog ett bra tag innan jag lärde mig hur man på bästa sätt tar bilder, för det är väldigt mycket svårare än man tror.
Jag googlade och frågade olika fotografer om massa olika tips, här har jag samlat ihop några av dem:
- Ha ett så högt ISO-tal som möjligt (som kameran klarar av utan att det blir så kornigt att motivet inte ens syns längre)
- Öppna bländaren så mycket du bara kan, ha alltså ett så lågt tal som möjligt så att det kommer in mycket ljus.
- Ha en så lång slutartid som möjligt, men självklart inte så lång så att allt blir supersuddigt
- Manuell fokus! Det är så mycket lampor och rörelser på en konsert att autofokusen kan gå bananer och fokusera på helt fel saker.
- Ta många bilder, var beredd med ett extra minneskort! Det krävs otroligt många bilder för att få några bra. Av 1000 bilder kanske ca. 20st blir riktigt bra! (Ibland mer, ibland mindre. Beror på hur tur man har).
- Testa olika brännvidder! Personligen tycker jag att det är snyggast när man går nära inpå artisten, men det är ju en smaksak. Testa dig fram helt enkelt!
Vad borde man ha för utrustning då?
Jo! Helst en kamera som klarar av riktigt höga ISO-tal, eftersom man som sagt behöver få det så ljust som möjligt p.g.a. de dåliga ljuskällorna på scenen. Sen är ju självklart ett objektiv med stor bländare också riktigt bra att ha eftersom det också ger ljusare bilder.
Själv tycker jag att det nästan MÅSTE vara zoom på objektivet också, så man kan variera brännvidderna lite.
Visst är det jättesvårt att hitta ett bra zoomobjektiv med stor bländare, jag vet. Det bästa tipset jag skulle kunna ge där är 70-200mm f/2.8. Riktigt ljusstarkt och också jättebra zoom-alternativ. Detta objektiv är dock ganska dyrt, så en liten ekonomivariant skulle kunna vara 18-200mm f/3.5-5.6, det har jag själv och det funkar finfint!
Stativ är verkligen ingen idé att ha med. Det är bökigt och man har verkligen inte samma frihet. Dessutom måste man ju ändå ha relativt snabb slutartid, så det finns absolut ingen som helst mening att ta med ett stativ. Lämna det hemma!
Blixt är inte heller någon fördel. Varför? För att de där typiska konsert-effekterna försvinner! Man får inte med samma häftiga färg som kommer från strålkastarna, finns risk för att det istället ser ut som ett porträtt, och det är ju inte det man försöker med!
Ett problem som är ganska vanligt är ju att få en bra plats (så vida man inte har ackreditering och får stå i fotografdiket). Har man ett bra zoomobjektiv kanske man inte behöver stå precis längst fram visserligen, men det kan ändå vara skönt att stå vid kravallstängslet. Oftast brukar det faktiskt gå att knacka personerna framför lite lätt på axeln och fråga om man får smita förbi för att ta några bilder. Men om det inte skulle funka rekommenderar jag att stå så långt fram man kan – så långt ut i kanten som möjligt! Det blir lätt att man då trycks in till mitten efter ett tag, och så vips var man längst fram OCH i mitten! Hur bra som helst.
Man kan ju kolla om det finns några spelningar i närheten med lite lokalband och sådär innan man går på en konsert med favoritartisten. Övning ger färdighet!
Av: Ida Myrin